Skärp er Springtime!
Besvikelse efter besvikelse går dagarna vidare här i NYC. Nu handlar det inte längre om att marathon är inställt. Det beslutet hade vi haft full förståelse för om det inte vore för att det kom alldeles, alldeles för sent. Det är utan tvekan ett strategiskt drag från New Yorks borgmästare Bloombergs sida för att få hit så många som möjligt av löparna och deras sällskap innan man gick ut med beslut. Fine. Finns inget vi kan göra för att ändra detta.
"Som tur är" har vi köpt en paketresa hit, dvs för att få köpa startbiljetten till NYCM för 4500:- måste du även köpa resa+hotell till ockerpris. Allt i ett. Har själv jobbat häcken av mig på dubbla jobb i ett drygt års tid för att spara ihop till denna drömresa som jag kan avslöja kostat drygt 28 000:-. Fördelaktiga villkor gäller i paketreselagen om du inte väljer att tolka saker helt moraliskt och juridiskt snett.
I krissituationer är snabb, tydlig och korrekt information A och O. Råder hyperinflation i asymmetrisk information bland Springtime resenärer i New York nu vilket är helt oacceptabelt.
Igår eftermiddag inbjöds Springtimes resenärer till en frågestund på Hotell Beacon i New York där vi fick ställa frågor till Springtime Travels VD Patrik Yderberg. Till vår stora förvåning och besvikelse gjorde han klart att från hans sida att detta två olika saker, dvs att om de inte kan leverera den väsentliga delen så betalar de ändå bara tillbaka i kronor det som den delen kostade. Att man sedan har ytterligare vinstmarginal om runt 10 000kr/ person ( det vi betalat- självkostnads pris för exakt samma hotell, samma flyg samt transporter) för de ca 750 resenärer som rest med Springtime är inget som Patrik Yderberg tycktes förstå. Hur kan man som VD på ett större bolag gång på gång låtsas att man inte förstår ordet vinstmarginal? Inga svar på hur löparresan till New Yorks lönsamhet sedan ska särredovisas ekonomiskt ville ges, man vill ju inte lova för mycket, eller något alls för den deles. Du spottar oss i ansiktet när du säger att du givetvis betalar tillbaka småpengarna för banbesiktning, som om det hade varit ett alternativ att inte göra det. Fortsätter Springtime Travels att sköta konflikten med New Yorkresenärerna på detta sätt slå tillbaka hundra gånger om. Vem vill åka på träningsläger till Portugal efter detta? Vem talar bra om er? Ändrar ni inte strategi nu så är detta början på slutet för er.
Hur har man mage att inte ha kollat upp bolagets egna försäkringar under den senaste veckan, vad som gäller för dem? Ska VI tänka på dina 11 anställda, Patrik, känns det rätt?
Stämningen på frågestunden var hetsk och jag filmade allt med min kamera så det finns dokumenterat. Har börjat lägga upp det på youtube.com men uppkopplingen på hotellet gör att det går extremt segt.
Nu ska vi ut och springa i Central Park och kanske till Brooklyn Bridge. Vi springer några mil på eget initiativ idag istället.
Del 1
Hämtade ut nummerlappen idag. Kul.
Gick till central park och tittade på målgången. Ännu mer salt i såren.
När går denna bitterhet över?
Åt middag på Little Korea idag, sushi. Sjukt gott.
Imorrn pratar det om att springa några varv runt central park för att ev komma upp i en mara. Kul.
När leker livet igen? Hjälp!?!?!?
Mardröm
Vaknar till av en mardröm, att maran är inställd. Kl är 02.51 här och vi hade väldigt svårt att somna. Magen protesterar och kroppen vill inte sova mer än nån enstaka timme. Förvirringen inombords är total.
Starka människor har förmågan att vända motgångar till någon positivt. Just nu känner jag mig svagare än någonsin.
Fan. Fan. Fan.
Countdown
Någon som räknar ner?
Bra med sömn, vila? Någon?
Alla goda ting är tre
Alla goda ting är tre. Tre som i New York, Stockholm och Berlin. Inom loppet av 24 timmar har det blivit klart att jag ska springa dessa maror inom loppet av ett år. Älskar att vara frisk och hel i kroppen. Denna lagoma nivå av träning håller mig alldeles lagom frisk och pigg, precis som det ska va.
DET BLIR NEW YORK! På RIKT!
Inser att jag borde börja ladda kolhydrater, trappa ner och ladda med sömn. Toppa formen. Istället gör jag tvärt emot regelboken vad gäller alla punkter. Packade klart veckans försäljningar nu ikväll och lade allt i joggingvagnen. Drog ner till Coop i regnet och får 8min på mig att tänka. Tänka på att tack vare alla dessa kvällstimmar med jobb kan jag nu unna mig min drömresa, en vecka till New York och få plågas på det stora äpplets gator till amerikanarnas överdrivna hejarop. Jag kommer tacka och ta emot och ta åt mig som bara den - I can do it!
Start spreading the news...
Med i tidningen
Är det inte pappa är det Filip eller jag. Fördelen för linslusar med att bo i en liten stad är att man är med i tidningen då och då.
Mininotis om att jag (kanske) ska springa NY marathon...
Tröst!
Försöker få struktur i detta maratonkaos som just nu pågår i min hjärna.
Att springa eller inte springa, åka eller inte åka? Vad hände med att shoppa?
Imorrn kväll svensk tid ska arrangörerna meddela ifall NYCM blir av i år eller inte. Just nu känns det som att det kommer bli ett fetf big no-no. Vad göra? Sista minuten till Dubai? Leka tonåring på Kos? Nej, vi vill till New York och lida!
Fyra kanelbullar och en anmälan till Stockholm Marathon 2013 får just nu agera tröst.
Stormen drar in över New York
Nu finns det ju värre saker som kan hända än att Cissis och min resa som planerats sedan två år tillbaka inte blir av, men kommande dagarna gör vi det till vårt ilandsproblem.
Ingen brist på information har vi iallafall. Låt oss nu hoppas att passagerarna på de inställda flygen till och från New York får vingar och att de inte behöver sitta i knät på oss som flyger på fredag.
AFTONBLADET
SAS
SPRINGTIME
En vecka kvar till New York!
I knappt två år har vi planerat denna New Yorkresa. Vilka förväntningar...eller? Har tvingat mig att tänka på resan senaste tiden då jag inte gjort mycket annat än att jobba. Fick lite barnvakt idag och hann springa i 24 minuter, helt underbart. Nu visar klockan midnatt och jag lägger ner jobbet för idag, nu får det vara nog.
Imorrn bär jag ner resväskan så ska Adriano och jag börja packa i helgen. Kommer hålla mig borta från alla som hostar och nyser, här får ingen smitta föras över till mig minsann, eller Adri för den delen. Måtte allt detta gå vägen så vi kan njuta av att plåga oss igenom vackra 42195 metrar på andra sidan atlanten. Idag anmälde Cissi oss till Berlin marathon som går nästa höst, ska också bli grymt kul. Ingen rast och ingen ro för oss rastlösa folk!
Tips på allt som rör New York mottages varmt.
Att toppa
Toppa formen inför ett lopp har jag läst till mig sker runt 2-3 veckor innan loppet. Att gå ner i antal träningspass, passens längd och intensitet under sista månaden är därför inte riktigt optimalt. Undrar om jag nån gång kommer att ha tid att springa tre pass/ vecka igen? Kanske t o m fyra? Tänk att kunna bestämma själv hur pass tränad jag vill vara och inte bara kunna "hålla formen" för att nosa runt 50min på milen. Om 10 år när Adri är stor har han säkert småsyskon och jobba gör jag väl fram till 71år. Kanske då? Jag kan vara en av de glada pensionärerna som springer göteborgsvarvet med en tshirt där det står "71 men känner mig som 17".
Alternativ 2: acceptera mina max två korta pass/vecka.
Acceptans är för mesar, coolingar kämpar.
New york snart!
Resan närmar sig med stormsteg och idag kom två brev på posten.
Flygbiljetter och startbevis! Pirr i magen när jag tittade på kartan över loppet!
Andra brevet bestod av matchande löparoutfits för Cissi och mig à la sveeeeerige.
Barnvakt
Skaffade barnvakt idag för att kunna ta en krot runda efter jobbet. När jag väl skulle stänga ner ville jag inget heller än att stanna kvar och få jobba över lite extra- ett sällsynt lyx för mig, på riktigt alltså.
Tog mig i kragen och drog iväg. Hann med 7 km på 38 minuter. Pust!
Inser att jag måste börja planera in vila: Helgen om 2,5 vecka. Då ni, då jag jag pilla mig i naveln hela lördagen MEN till dess kör vi i 180.
Ljus i mörkret
Kort löprunda på belysta vägar och längs vattnet ikväll. Otroligt vackert och fridfullt, snudd på folktomt. Var riktigt sugen på en längre tur men tre rejäla mål mat idag satte stopp för det och ville hem å vila istället -lika glad för det är jag! Kravlösa "underhållaformen"-pass är så avstressande som det bara kan bli!
6,5km
Tempo 5:40min/km
Bästa starten!
Fick en briljant ide imorse. Varför inte minimera dagens packaväsk- samt jobbtid genom att njuta av ett löppass till vackra Smitingen med en terrängrunda runt klubbsjön? Solen skiner och jag skrapade ihop hela 17,26km på 1.44tim.
Snabb efter en timme
Intervallstege idag på Cissis begäran.
Uppjogg 2,5km.
800m+600m+400m+200m+200m+400m+600m+800m med 1 min ståvila.
Nerjogg 1km.
Totalt ca 50min.
Snabbaste intervallerna var utan tvekan de tre sista som gick på 4.09-4.20 (!)
Det tar minst 30min innan kroppen är igång och farten kommer. De sista intervallerna var även de lättaste- hur är det möjligt?
Toppform?
Fick barnvakt (igen!) igår kväll och tog ett lugnt intervallpass med tempolöpning på slutet. Hela kroppen bara flög och jag tog med mig många tips från löpskolningen förra helgen. Numera åker jag Segway istället för att bromsa upp den - som Lisa Blommé/McRae skulle ha sagt.
Uppjogg: 16min i 6 min/km tempo.
5*3min, 80sek joggvila. Tempo ca 4:40min/km.
Nerjogg 15min, tempo 5:10min/km
Efter en halvtimme känns det som benen kan rulla på i 5-5:10tempo utan större ansträngning. Kanske resultat av alla mina korta kvällspass som blivit istället för långpass?
Första löppasset i mörker
Jaaaa!
Helt plötsligt smyger lillebror in genom dörren och är redo för att va barnvakt.
Lätta 7,5km
40:11min
Tempo 5:21min/km
Medelpuls 160
Löpardag på Bosön
Fullspäckat schema hela dagen igår. Med hjälp av springtime hade jag 20min vila för lunch igår, i princip inte mer än så.
Förmiddag: långpass med team Stockholm marathon lett av Szalkai. Sprang för första gången i löpspåret till lidingöloppet och upptäckte att aborrbacken var förvånansvärt kort. Nu är ju det här med backar inte riktigt min grej så jag har faktiskt sjuk träningsvärk i benen idag. Med tjejmilen i benen kände jag mig INTE som en skuttande gasell uppför backen. Lunch och massage på ont baksida lår följt av föreläsning med LG Skoog och Ruben McRae.
Löpskolning med Markus Torgeby, Lisa blomme och Helge Skoog(...). Förra året i Portugal fick jag många tips på min dåliga hållning/fotnedsättning och den har tydligen inte blivit speciellt mkt bättre sen dess. Nåt att jobba på!
Föreläsningen med Torgeby som bott i en kåta i fyra år i Jämtland var guld. Den mannen fascinerar..!
Inför det avslutande gemensamma träningspasset var jag bra less på träning och blev glad när min skjuts kom. Hopp in och iväg till flygplatsen och hem.
Under tiden lärde sig min underbara son att cykla själv på två hjul. Adri är t o m coolare än Torgeby!!
Nya tag, ny löpardag
Smått trött och på väg till löpardag på Bosön. Känns lite från benen igår men framför allt från den sena kvällen. Min ömma moder var så vänlig att väcka mig 6.40 imorse iaf så vi hann med att umgås innan bussen.
Vilovecka nästa vecka...
Tjejmilen 2012
Jaaaa! Vilken lycka när jag tittade upp på klockan vid målgång och såg att den visade 50:19 min. Senast jag sprang en snabb mil var för ett år sedan och då stannar klockan på ca 51:55 min.
Glömde min älskade Garminklocka hemma och undrade hur jag skulle lyckas hålla farten utan den. Det är en konst att inte rusa på för mycket i början och spara tillräckligt lite krafter för att krama ur det sista på slutet.
Kom överens om mig själv att ta det lugnt och fokusera på att inte dra på mig en sträckning i höger baksida lår. Njuta av loppet och sikta på ett bekvämt tempo à la ca 52-53min.
Duggregn vid starten, svalkande skönt.
Insåg att jag kunde haft linne. Värmer upp lite smått och starten går. Alla rusar iväg! De fortsätter springa omkommit 20min innan det avtar. Inser att jag inte kanske behöver starta helt först men å andra sidan springer jag om rätt många sista 3km.
Min känsla är att jag hållit tempot hela loppet igenom och att ingen km gått saktare än 5.15 och inte snabbare än 4.40 som jag uppskattar den sista till. Njöt av att inte ligga så högt i puls utan sprang i rätt bekvämt tempo. Lycka i mål, äntligen på rätt sida 51- sträcket!
Hann tillbaka till starten efter mål för att heja igång Kicki och Malin som precis skulle ge sig iväg.
LERA!
Kicki & Malin.
