Tågresa halva dagen
7 timmar tåg kanske låter mycket i en dels öron. Med över 40000 poäng från SJresor senaste året är detta rätt kort. Vid 10 timmar går gränsen för om Adri somnar på resan, vilket kan ställa till det. Adriano är i princip född på tåg och har inga problem alla med att underhålla både sig själv och andra. Idag räknar jag kallt med att vi, förlåt han, är vaken till vi kommer fram till Langdon Hills.
Skönt med några dagar att få vara ledig med Adri. Just kombinationen ledig och Adriano sammanfaller i princip bara på del av jul/ del av sommar och nån liten extravecka på våren resp på hösten. Usch så bortskämda vi är, men det är det positiva med att jag började jobba när han var 3 månader och har några månaders föräldraledighet kvar.
Denna vecka har det varit ovanligt mycket på jobbet MEN mycket roligt, gillar ju när det händer grejjer. Börjar förstå och sätta mig in i saker mer och mer. Allt ordnar sig till slut, om än med långa långa omvägar, vägspärrar och vägbulor.
Väntan
Han väntar och väntar.
Väntar på att paketen ska hamna under granen, att julkalendern ska börja och att tomten ska komma. Allt är pyntat och julbaket är igång sedan någon vecka. Granen pyntades på en halvtimme utan att jag rörde så mycket som ett finger.
Underhåller oss så länge med julstämning a la London, baby! OM nu flyget går imorgon, det vill säga.
Älska facebook
Tänk så bra det är med facebook och mejl. Så lätt att hitta folk som är lika i tanken och viljan.
Livet ska inte vara för enkelt, då blir det tråkigt. Action.
Äntligen fått lite löpning i benen. En mil i lördags och en igår. Persade på 5km mitt i ett träningspass i lördags. Kanske borde sadla om till kortdistans istället för att få springa varannan mara jag anmäler mig till.
New York marathon - Springtime - Update
Historien om New York marathon och Springtime tar nog inte slut på lång tid framöver.
Föranmälade mig till en startplats i NYCM 2012 i slutet av 2010. För att kunna köpa denna med Springtime för 4450:- är ett krav att även köpa hotell & flyg för fyra nätter via dem på minst 14920:- (då ingår att dela säng med annan resenär). Vi bokade det näst billigaste dubbelrummet, lade till två nätter och landade på 22500:- exkl tillval. Fine. Lite extra pengar för att få springa drömloppet får vi då lov att ge.
Loppet ställs in 2 november, 1,5 dygn innan start. Inte Springtimes fel. Dock fel att deras personal dagarna innan loppet garanterat att loppet skulle gå. Vi får reda på att det ställs in någon timme efter vi kommit till New York i kön till nummerlappsutdelningen. På vårt hotell får vi strax därefter besked från en av våra två ledare på Hotell Fairfield Inn som läser på sin mobil att VD:n för Springtime menar att som det ser ut då skulle vi, resenärerna, få varenda krona tillbaka. Enligt Springtimes VD Patrik Yderberg per telefon 23 november har något sådant alltid sagts/skrivits. Skumt. Vad ska vi tro?
Många frågor och Patrik Yderberg lovar att om resan går med överskott ska detta betalas tillbaka. Den 23 november 2012 fanns fortfarande inga planer på hur detta ska återkopplas till oss resenärer, mer än att Patrik muntligt hävdar att "vi kommer gå back". Utan redovisning är detta är svårt att tro när man vet vilket överpris vi betalat för vår marathonresa, något som varit helt ok om det vi betalat för hade levererats.
16 november kom Springtime med ett erbjudande om att vi kan få så mycket som startplatsen om 4450:-återbetald samt icke levererade utflykter. För att detta ska ske ska vi skriva under att vi accepterar villkoren för kompensationserbjudandet. Som bonus är de extra generösa med ett par löparskor värde 2000:- som jag kan klicka hem för 700:- från England och ett personligt presentkort på 2000:- på Springtimes resor. Detta är att skratta oss rakt upp i ansiktet. Säg mig, var hittar jag suget att resa med er igen? Tidsbegränsat erbjudande dessutom, svara inom 10 dagar!!
Jag är inte intresserad av att få tillbaka 4450:- av 27000:- och på så sätt ge upp det jag betalt för. Vad är det i sammanhanget? Startplatsen är värd långt mer än 4450:- !!! Jag har betalat för att få springa New York Marathon och varken vill eller kan lägga ytterligare 20-25000:- på en ny resa. Så, hur kan detta lösas?
Finns oändligt många moraliskt försvarbara alternativ än det som Springtime erbjudit.
Ersättningsresa inkl startplats.
Startplats med Springtime utan köptvång för ytterligare paketresa.
Transparans i redovisning av överskott/ underskott så gott det går. Utan detta finns ingen trovärdighet i det löfte som gavs 3 november.
Enligt Patrik Yderberg kan det vara så att NYRR, arrangören av NYCM, beslutar sig för att ge oss utländska resenärer ett startplats i kommande NYCM. I det fallet UTGÅR jag ifrån att denna inte måste utnyttjas återigen genom tvång att köpa en till paketresa med Springtime. Var står det att en startplats endast säljs i kombination med två paketresor? Ingenstans!
Springtime sköter en sak bra, och det är att VD:n Patrik Yderberg är tillgängligt och öppen för diskussioner.
Opera
Opera på St.Petri Logen, en helt vanlig söndag i Härnösand.
Strålande jul
Julen är snart kommen. Eftersom vi firar första advent i London förbereder vi nu inför hemkomsten. Ytterligare vuxenpoäng kommer nästa vecka när jag för första gången ska göra egen pepparkaksdeg.
Jag lär mig
Sakta men säkert lär jag mig. Har denna vecka sagt Nej så många gånger att jag tappat räkningen, vilket innebär minst fem. Kan ju inte förvänta sig att en ekonom ska kunna räkna längre än så utan miniräknare.
Nej, tack, Nej,Nej tyvärr. En annan dag kanske?
Så skönt att unna mig att prioritera att komma i tid till förskolan samt lektor med Adri, tid som jag annars aldrig skulle fått tillbaka.
Stolt kille på Knatteskutt
Killen fick medalj, lycka!
Sådan mor, sådan son. Stoltheten hägrar!
7 av 10poäng
Bra idag. 7 av 10 poäng än så länge.
Positivt besked hos tandläkaren idag. Inga hål! Innebär att jag skött min tänder finfint senast fyra åren.
Samlade dessutom vuxenpoäng genom att skaffa ett tandvårdsavtal. Lina sålde in detta hos mig för något år sedan men har inte blivit verkstad förrän idag.
Hann till posten innan 17.
Träning, andra dagen på raken. Lätt löpning 40min längs Sälsten, dessutom med löparsällskap.
Går bättre nu!
Krigsstigen
Vad hände med lugnet, ni vet det där som började infinna sig här för ungefär ett år sen? De där jämna, eller i princip obefintliga humörsvängningarna?
Vad hände med den positiva synen på livet?
Vad hände med " allt ordnar sig ju alltid för dig, Sara"?
Det går bra nu- lät det då.
Besvikelsen gnager sönder mig inifrån och det är svårt att hejda, svårt att komma till ett avslut. Hur hitta vägen bort från krigsstigen och framåt igen? Jag veeet varför men kan inte ta mig ur det. J-vla New York, New Yooork!
Klackarna i taket!
Grattis Ulli! Let's...
Löpning
Terapi och avslappning, springa bort agressioner. En mil igår, morgonjogg 5,5km idag. Vill bara ut å springa varje sekund.
Ikväll firar vi Ulli 30år i Sundsvall. Händerna upp i luften, pannan mot baren, nu spränger vi taket honey!
Ang Springtime som framtida researrangör
Njuter
Jodå, vi har fortfarande roligt. Adriano är rätt bra underhållning även som sjuk.
Vård av barn och dinosaurie
Hann jobba drygt två timmar innan det var dags att hämta en kräkig Adri på förskolan.
Tillräckligt sjuk för att vara på förskolan men tillräckligt frisk för att leka. Hopplöst att försöka jobba samtidigt och konstigt nog, trots massor att göra, tar jag detta med lugnan ro.
Adriano har gått igenom sina böcker och städat sin bokhylla. Dinosaurieägget har kläckts och vår dinosauriebäbis DINOS är nu född! Han har fått både hem, säng, kök, mat och julmust. DINOS favoritsång är "händerna mot himlen", precis som sin mamma.
Men Zlatan då!
Zlatan briljerar äntligen, vilken match! Vår tur att slå engelsmännen nu.
Ytterligare en "ledig" kväll. Sååå sjukt skönt. Måste vila upp mig inför helgens vilda 30års firande i hemstaden Sundsvall.
Leende på läpparna
Kopplade precis i GPS-klockan för att kunna se hur vi sprang i New York på karta. Får otroligt nog ett litet leende på läpparna, framför allt när jag ser hur vi sprang på Manhattan och över till Brooklyn samt min kilometertid i slutet på fuskmaran.
Utflykten till fots över Brooklyn Bridge.
.
Fyra varv i Central Park 4 november med start från Beacon Hotel.
Sista 19km på ca 1.49tim.
Frihet!
Frihet är att prioritera Adri och komma i tid till förskolan.
Frihet är att lämna jobbdatorn på jobbet och för andra kvällen i rad göra just ingenting. Inga måsten, love it!
Att lära sig säga nej
Håller just nu en kurs i egenvård med en deltagare, nämligen mig själv. Ska bli bättre på att inte säga jajemensan! till allt utan faktiskt lära mig säga Nej! när det behövs. Från och med nu är det inget kvällsjobb eller helgjobb bortsett från ev ledigheter/ sjuklingsdagar/ vab/ extrema måsten. Se där, fick med flera undantag! Kursen pågår på obestämd tid. Sedan New York har jag bytt perspektiv på livet och måste lära mig njuta mer av vardagen istället för att bygga förväntningar kring ev eventuella guldstuder. Vem lurar jag, jag kommer aldrig komma över min krossade dröm om NYCM...
Målet med kursen är att kunna säga:
Nej, tyvärr, det får du be den som är ansvarig om.
Nej, tyvärr har jag inte möjlighet att se över det. Återkom om ett år eller två.
Nej, tack.
Sova med superman
Favorit i repris inatt, sova på balkongen. Livet är till för att levas!
Trippla täcken och +5 ute ska vi nog överleva. Och ja, vi ska blåsa ut ljusen innan vi somnar...
Dressed for success
Adriano drog iväg på barnkalas imorse i färger a la spiderman. Jag är fortfarande krasslig så jag stannar inne. Hans present, spidermanskor med ögon som lyser när man går gjorde succé: precis vad jag önskat mig, mamma!
Paketet fick prydas av Adrianos fina bokstäver.
Vackert och personligt.
Även jag fick med mig ett par nya skor från New York, Vibram barfotaskor för ynka 350 kr istället för ca 1000 kr i Sverige. Längtar till jag kan börja använda dem!
14 timmars sömn
Äntligen hemma. Eller?
Fortfarande sjuk, febrig, hostig och snorig. Helt slut i kroppen trots 14 timmars sömn inatt.
Försökte jobba lite men orken tog slut efter nån minut. Väskorna ligger ouppackade bortsett från min nya, fina, gula tavla som redan åkt upp på väggen. Lyssnar på sorgliga kärleksballader och tycker allmänt synd om mig själv. Adriano var sååå gullig igår och sa "Mamma, det är så synd om dig".
Nästan hemma
På svensk mark och hemma i Härnösand om några timmar. Blandade känslor som finns inom mig just nu rörande allt möjligt. New York som stad är jag färdig med, det blev vi nog rätt snabbt. Saknar det ändå, det bekymmerslösa fria om än för några dagar. Är besviken över att vi aldrig lyckades komma in i känslan "New Yoooork, baby" när vi var där då glädjen massakerades alldeles för snabbt.
När jag var ca 15 år lärde jag mig den hårda vägen att det inte lönar sig att ha osäkra höga förväntningar. Trodde jag hade safeat ut detta men icke. Kommer aldrig ta något för givet igen vilket känns extremt tråkigt. Ju äldre jag blir, dessto lägre förväntningar lär jag mig ha och dessto mindre litar jag på folk och vad de säger. Borde det inte vara tvärt om?
Idag börjar livet efter New York. Let the games begin!
Lunch med Emelie och Cissi
I starten av maran....typ..
Vårt låtsasmarathon i Central Park 4 november,
Snö i Central Park 8 november
Obama blir omvald, firande vid Times Square
Sista morgonen
Sista morgonen på denna så efterlängtade resa.
Det hände nåt på natten och på morgonen var allting förbi.
Förväl, New York!
Manhattan och Brooklyn by foot
Nätt morgontur på 1,5 timme, heeelt underbart! Central Park har inget jämfört med att springa runt på manhattan och vid broarna mot Brooklyn, eller tja, kanske några tusen i hejaklack. Med närmare 6 New yorkmil i benen packar jag nu mer löparkläderna i resväskan.
Från 40th Street, 8th ave ner längs 5th ave och senare längs nedre Manhattans östra sida. Vid Brooklyn Bridge sprang vi upp, över och in i Brooklyn. Såg små spår av Sandy längs vattnet men det mesta verkar bortstädat.
Tog taxi till Chinatown där vi åt fyllde på energi med malajsianska stekta nudlar, supergott.
Det går bra nu. Händerna upp i luften, nu spränger vi taket!
Shopping och Lilla Italien
Det går bra nu. Har helt lämnat bitterheten över maran bakom mig. Hittade massa roligt och köpte min efterlängtade Fossilväska. Middag i Little Italy, Carbonara som faktiskt var ännu godare än min egen!!
Shoppingmaran fortsätter ikväll men först, löptur till nedre manhattan och över till Brooklyn på Brooklyn Bridge. Jag går fortfarande som pinoccio efter i förrgår men det kan nog joggas bort idag. Har i princip bara sett vårt område (40th, str 8th av) och Central Park som jag kan i sömnen så lite finns kvar att utforska.
Välförtjänt medalj
Bra jobbat av NYRR som arrangerar New York City Marathon: Medaljerna delades igår ut och vi fick våra under den gemensamma middag med Springtime som vi för övrigt åkte till i Limousin. Jag var såklart först att hämta och kom inte och säg att vi fått de gratis utan svett och tårar, denna gång mer än någonsin. Springtime har för övrigt lovat att återkomma senast på fredag rörande hur eventuell ekonomisk kompensation till oss resenärer ska skötas. Spännande!
De 40 000 äpplen och dryga 40 000 funktionströjor a la marathon finisher har donerats till drabbade av orkanen Sandy på staten Island. Känns vettigt.
Nu är kaoset över. Marathon är över för denna gång, tyvärr troligen för alltid för New York. Att vi går till historien som deltagare i ett lopp som aldrig gick av stapeln är lagom smickrande.
Shoppingmarathon inleddes idag och kommer att pågå ändå fram till torsdag eftermiddag. Kommer göra vårt bästa för att gå i mål med välfyllda resväskor.
Vårt eget New York marathon!!!
Skam den som ger sig. Ca kl 10 imorse snörade Cissi och jag på oss löparskorna och drog iväg till Emelies hotell för ett gemensamt tröstpass i Central Park. Väl där möts vi av tusentals och åter tusentals löpare med glada tröjor från alla jordens hörn. Jag ryser och från hejda tårarna som så ofta vill komma de här dagarna. Var som att bara hoppa in i ett Göteborgsvarv, vilken stämning, helt otroligt! Vi löpare kom minsann inte hit i onödan, även om vi inte kan springa New York City Marathon tänker vi iallafall springa ett marathon i New York.
Vi drar iväg och ler. Skuttar, tar kort, hoppar. Glädjen är tillbaka! Som publik har vi mestadels medresenärer som hejjar på olika länder, men efter en timme börjar det hopa sig på flera ställen och lite här och där dyker spontana vätskestationer samt bananer upp. Känner att jag vill springa hela långa dagen! Tanken slår mig att med vatten vid sidan kan man kanske springa ett marathon just idag? Oförberedd mentalt och fysiskt kanske det går?
Efter några km känner Emelie av sin skada och Cissi och jag väljer att fortsätta själva. Efter ca 25km fortsätter jag själv och ger mig f-n på att inget ska få stoppa mig. Lite ont i en höft kanske men inte mer än så. Hejjar glatt på de löpare som springer motsatt håll och tar tacksamt emot spontana hejjarop från finfina New Yorkbor som kommer för att stödja oss. Tänk att små sporadiska vätskestationer kan bidra till att tusentals löpare trots allt kan få sitt marathon! Åt fyra bananer, drack säkert lika många vattenflaskor samt en glass och smörgår med jordnöttsmör.
Benen bara går på av sig själv och sistav 20km gick i strax under 6 tempo på 1 tim 55 min. Otroligt nog persar jag, fotopauser / dryckespauser till trots! Ca 4.20 tim vid 42 km! Blödig som jag är sätter jag mig på en bänk och gråter en skvätt efter målgång - tänk - tänk om det hade varit den riktiga maran. Avslutat kapitel nu, nu njuter vi av träningsvärk några dagar.
Tar alltid trapporna
Skärp er Springtime!
Besvikelse efter besvikelse går dagarna vidare här i NYC. Nu handlar det inte längre om att marathon är inställt. Det beslutet hade vi haft full förståelse för om det inte vore för att det kom alldeles, alldeles för sent. Det är utan tvekan ett strategiskt drag från New Yorks borgmästare Bloombergs sida för att få hit så många som möjligt av löparna och deras sällskap innan man gick ut med beslut. Fine. Finns inget vi kan göra för att ändra detta.
"Som tur är" har vi köpt en paketresa hit, dvs för att få köpa startbiljetten till NYCM för 4500:- måste du även köpa resa+hotell till ockerpris. Allt i ett. Har själv jobbat häcken av mig på dubbla jobb i ett drygt års tid för att spara ihop till denna drömresa som jag kan avslöja kostat drygt 28 000:-. Fördelaktiga villkor gäller i paketreselagen om du inte väljer att tolka saker helt moraliskt och juridiskt snett.
I krissituationer är snabb, tydlig och korrekt information A och O. Råder hyperinflation i asymmetrisk information bland Springtime resenärer i New York nu vilket är helt oacceptabelt.
Igår eftermiddag inbjöds Springtimes resenärer till en frågestund på Hotell Beacon i New York där vi fick ställa frågor till Springtime Travels VD Patrik Yderberg. Till vår stora förvåning och besvikelse gjorde han klart att från hans sida att detta två olika saker, dvs att om de inte kan leverera den väsentliga delen så betalar de ändå bara tillbaka i kronor det som den delen kostade. Att man sedan har ytterligare vinstmarginal om runt 10 000kr/ person ( det vi betalat- självkostnads pris för exakt samma hotell, samma flyg samt transporter) för de ca 750 resenärer som rest med Springtime är inget som Patrik Yderberg tycktes förstå. Hur kan man som VD på ett större bolag gång på gång låtsas att man inte förstår ordet vinstmarginal? Inga svar på hur löparresan till New Yorks lönsamhet sedan ska särredovisas ekonomiskt ville ges, man vill ju inte lova för mycket, eller något alls för den deles. Du spottar oss i ansiktet när du säger att du givetvis betalar tillbaka småpengarna för banbesiktning, som om det hade varit ett alternativ att inte göra det. Fortsätter Springtime Travels att sköta konflikten med New Yorkresenärerna på detta sätt slå tillbaka hundra gånger om. Vem vill åka på träningsläger till Portugal efter detta? Vem talar bra om er? Ändrar ni inte strategi nu så är detta början på slutet för er.
Hur har man mage att inte ha kollat upp bolagets egna försäkringar under den senaste veckan, vad som gäller för dem? Ska VI tänka på dina 11 anställda, Patrik, känns det rätt?
Stämningen på frågestunden var hetsk och jag filmade allt med min kamera så det finns dokumenterat. Har börjat lägga upp det på youtube.com men uppkopplingen på hotellet gör att det går extremt segt.
Nu ska vi ut och springa i Central Park och kanske till Brooklyn Bridge. Vi springer några mil på eget initiativ idag istället.
Del 1
Hämtade ut nummerlappen idag. Kul.
Gick till central park och tittade på målgången. Ännu mer salt i såren.
När går denna bitterhet över?
Åt middag på Little Korea idag, sushi. Sjukt gott.
Imorrn pratar det om att springa några varv runt central park för att ev komma upp i en mara. Kul.
När leker livet igen? Hjälp!?!?!?
Mardröm
Vaknar till av en mardröm, att maran är inställd. Kl är 02.51 här och vi hade väldigt svårt att somna. Magen protesterar och kroppen vill inte sova mer än nån enstaka timme. Förvirringen inombords är total.
Starka människor har förmågan att vända motgångar till någon positivt. Just nu känner jag mig svagare än någonsin.
Fan. Fan. Fan.
Min dröm i spillror....
New york marathon ställdes in idag när vi var och skulle hämta ut nummerlappen. Ryktet spred sig i kön...
En dröm har gått i kras. Två års planerande och ett års sparande förgäves, så känns det nu. Vi köpte ingen resa till ockerpris endast för att få shoppa.
Vi har varit och tröstshoppat lite nu på Macys iaf. Är trötta, tror ännu inte att det är sant. Är uppenbart ett strategiskt drag att gå ut med detta så pass sent att alla resenärer kommit till NY redan. Hade haft förståelse om det kommit för två dagar sedan då det definitiva beskedet skulle komma men nu är det bara oförskämt . Stämningen på mässan var upprörd men visst hopp fanns kvar att nyheten inte skulle vara sann... På hotellet är folk mycket upprörda och ställer krav på springtime som ordnat resan ang information kring ekonomisk ersättning samt nya aktiviteter denna vecka.
Skitless, svårt att glädjas över att vara här.
Äpplet!
Framme, välbehållna men något utmattade. Kämpar idag mot jetlag för att hålla oss vakna . Macys får hjälpa!
Nu gäller det
Nu åker vi!
I taxin
Nu gäller det!
Glömde iphoneladdare och glasögon, men vad gör det?
Mitt bästa allt
Adri och jag brukar säga att när vi inte är tillsammans finns vi i varandras hjärtan. Nu när när vi ska vara långt ifrån varandra sa att att när vi saknar den andra kan man titta upp mot den starkaste stjärnan, polstjärnan, och tänka att även då mamma tittar på samma stjärna. Samma sak sa pappa till mig när jag var 18år och skulle flytta till Spanien. Som ni märker kryper det längre och längre ner i åldrarna.
Jag frågade Adriano häromdagen om han saknar sin pappa när han är borta eller om det är ok. Han gav det bästa svar jag och Donald kan tänka oss, nämligen "det är ok, jag är med dig ju mamma!". Samma sak sa han igår när vi pratade om att jag skulle åka långt bort, att det var lugnt med honom då han skulle vara med pappa och ha roligt. Så länge han har en av oss är han helnöjd. Lättnad!
Senaste dagarna har vi kört extra lek hemma och målat egna bilbanor och tågräls. Finns inga gränser för denna lilla killen kreativitet och vilja att måla och pyssla! Köksgolvet är nu täckt av vår senast kreation.
På bilden längst ner har adri målat honom själv och mig som väntat vid ett övergångsställe.
https://cdn1.cdnme.se/cdn/7-2/1352289/images/2012/pic_50920b97ddf2b31a7e000d95.jpg">https://cdn3.cdnme.se/cdn/7-2/1352289/images/2012/pic_50920b97ddf2b31a7e000d95.jpg">https://cdn1.cdnme.se/cdn/7-2/1352289/images/2012/pic_50920b97ddf2b31a7e000d95.jpg%3C/a%3E">https://cdn2.cdnme.se/cdn/7-2/1352289/images/2012/pic_50920b97ddf2b31a7e000d95.jpg" class="image">
Countdown
Någon som räknar ner?
Bra med sömn, vila? Någon?
