Mamá Sarita

Denna helg är den tredje i raden som jag är i Stockholm för att träffa Edith. Första helgen var det barnkalas, andra barnvakt och denna nattvakt. Eddan blev lite ledsen när pappa skulle gå och fattade att det var nå lurt på gång men det ordnade vi snabbt. Ediths stora Idol är nämligen Adriano som finns både på riktiga kort och på Iphonen. Denna duktiga tjej kan redan vid ett års ålder bläddra mellan korten på telefonen och blir lätt irriterad när hon märker att bildskärmen på min kamera inte är en touchscreen. Tänk vad moster ligger efter! För en stund sedan buffades hon till sömns a la Anna Wahlgren, eller a la moster iaf.

Evil eye...





Stolt lekmoster.



Pappa kom hem, för jag längtar efter dig..



Tröstisen i alla väder: Konceptet Adri.

Idag var jag och min "löparkompis" ute och sprang riktigt tuffa intervaller. Rekomenderar alla som springer att testa att springa med någon annan som ligger på samma nivå, gärna någon ni inte känner redan för att undvika allt småprat. Vi körde verkligen järnet idag. Har aldrig sprungit så snabbt och ansträngt mig så som idag. Hon jag springer med är några sekunder snabbare än mig så jag ligger två meter bakom och jagar, vilket är skitkul faktiskt. På nåt underligt sätt så pressade jag mig som aldrig förr.

Intervaller 10*500m, ståvila 1min. Uppjogg 1km, nerjogg 1km. Maxpuls 179-183 varje intervall.

Intervall 1: 2.00min
Intervall 2: 2.05min
Intervall 3: 2.09min
Intervall 4: 2.10min
Intervall 5: 2.05min
Intervall 6: 2.08min
Intervall 7: 2.06min
Intervall 8: 2.13min
Intervall 9: 2.12min
Intervall 10: 2.09min

Efter en seg start på veckan smockad med jobb fick jag iaf ihop tre löppass denna vecka. Lätt distans i torsdags och idag på 8,5km resp 11km. Var trött och opepp innan dagens pass men det gick jättebra så fort jag kom utanför dörren. Vågade mig på att springa i mina odubbade skor i torsdags men håller mig till mina Icebugs framöver till isen är borta istället. Imorrn intervaller, ska bli sjukt kul!

Veckans totala:
1 snabbdistans
2 Lätt distans

26km
140min

Andra helgen av tre i rad i Stockholm. Eller helg och helg, 7 timmar en lördag som assisterande barnvakt iallafall. Idag fick jag något sällsynt, nämligen några timmar själv med Edith utan Adriano eller Minna & Uffe som störningsmoment. Guld värt!


Detta möttes jag av imorse. En utslagen mormor med en om ännu tröttare Edith.

Bara 1 år och äter allt själv, sååå duktig!



Undersöker brioccoli.



Ny jacka som moster fyndat på Po.P rea.

Första passet ikväll sedan halvtimmes joggen i Härnösand med Adri i vagnen och -17 grader. Sprang med en tjej som precis som jag sökte löparkompis och vi verkar ligga på ungefär samma nivå vilket känns jättekul. Springer ju bara med Cissi annars som är snäppet snabbare eller pappa som inte är lika vass än.

Missade att starta klockan men detta är ungefär tiden från ikväll, drog på lite extra..

7km, 33min.
Tempo: 4.42min/km

Mitt nyårslöfte var att flytta närmare min familj. Eftersom jag alltid håller mina nyårslöften(jag är inte ironisk nu) så tog Adri och jag en tripp till Härnösand i förra veckan för att checka läget. Jag börjar nu inse att jag föredrar småstad framför storstad och finner det inte längre motbjudande att flytta hem till Norrland, tvärtom. Tanken på att köpa lägenhet i Härnösand, en 3a för sisådär 150000kr känns helt ok. Men framför allt så lockar det att bo nära min pappa. Åsså lillebror som inte är så liten längre, min stiliga 18åriga don juan a.k.a Filip.

Nu håller jag på att tajma in lägenhet med förkoleplats vilket inte är det enklast. Har vi oflyt flyttar vi inte förrän till sommarn.  Sörjer min fina lägenhet i Linkan och kompisar i Linkan men ensamstående Sarita behöver familj som kan sitta barnvakt om jag ska kunna ha någon typ av liv bortsett från att vara mamma.

Den långa tågresan med Adriano gick galant. Vi lekte, åt, kollade på film, gick runt i tåget, lekte, kollade på en till film och sov.






Framme i Härnösand.



Världens finaste som älskar sin nya jacka.



Ibland går mamma lite för långt fram...



Fikar med stans flashigaste politiker Fred Nilsson och hans son Pinne Filip.



Pilla roligare än att äta.



Å nej, är du en sån mamma, sa min lillebror. Ja, det är jag, svarade jag stolt.

På äventyrshuset Technichus, sjukt kul!




Adrianos livvakt, morbror Filip.


Hejdå fina Morfar, vi kommer snart tillbaka!

Förlåt Sandra. Jag sitter här i synd och är bara några sekunder från att ta första tuggan på denna underbar jordgubbssyltchokladsmörnötteräpplekaka och vet att jag lovade att jag skulle vänta till nästa vecka. Jag bryter härmed löftet och säger förlåt samtidigt.

Tack syster för super kokboken!

Vad det babblas om att rutiner är så viktigt för bebisars och barn välbefinnande. Vad hände med oss vuxna? Tacka vet jag rutiner. Några saker som alltid är desamma men några spontaninslag där emellan.

Löpning varannan dag. Nu hållt det 5 ggr på raken. Mkt lättare att ge sig ut då.

Bakkvällar med Sandra. Behövs, hur trött, glad eller ledsen man är så ger de energi i slutändan.

Biggest Loser kl 19. Detta saknas i mitt liv.Inget har varit sig likt sedan Michael tog hem segern sist. Strunta i matruntiner, Biggest Loser går för allt. Tyvärr har jag frivilligt valt att inte följa pågående säsong utan lägga Adri denna tid istället. Mitt barn, ni vet, han som verkligen går före precis allt, t o m Biggest Loser. Utan detta program känner jag en tomhet i mitt liv. Och vad hände med bevvan?

Igår var tanken att jag skulle ge mig ut på ett långpass. Jag blir så lätt uttråkad när jag springer och tycker det är riktigt tråkigt att springa samma runda två varv. I brist på springbara löpspår i Linkan sprang jag igår upp till Ryd och sprang förbi alla de fyra lägenheter jag bott i där. Första lägenheten som jag delade med två psykon killar varav den ene blev kär i mig efter några dagar och den andra enbart ville kommunicera vid messenger.I min första egna lägenhet, en etta,  bodde jag granne med de flesta av mina kompisar i "studentryd". I tvåan blev Adriano till och i trean spenderade han sina två första år.

Ipoden spelade nostalgimusik och jag gick igenom halva mitt liv i huvudet under 1,5timme. Vissa låtar framkallar så starka känslor och är förknippade med minnen jag aldrig hoppas jag glömmer. "You got what I want" av systrarna Graaf får mig att minnas när min syster Magda flög till Peru och vi inte hade setts på 6 månader. Vi skrek och sprang mot varandra med öppna famnar och glädjetårarna sprutade. "Un estate italiana" går mig att tänka på dels fotbolls VM 1990 och andra året i Linköping. "Almeno Stavolta" skriker Ulli i Florens. Backstreet Boys "Everybody" var introlåten till Vibackeskolans cabaré 1998 där jag var med bland dansarna. Jag startade och lade ner min danskarriär på en och samma gång och ägnade mig istället åt idoldyrkan, något som jag var grymt grym på. Lara Fabians "I will love again" lyssnade jag på sommaren 1999 i min walkman på väg till mitt sommarjobb på McDonalds. Antar att jag försökte komma över nån kille med tanke på titeln. "Devuelveme la vida" av Malu och Antonio Orozco för mig tillbaka till min Spanien och la habitación azul en la casa de Luzma.

Tre korta joggingpass har jag fått till i veckan. Ca 7km måndag, onsdag och fredag. I onsdags var jag ehmma med min sjukling i joggingvagnen vilket han tyckte var sjukt roligt. 10cm snömodd och jag tyckte det inte var riktigt lika skoj.  Flåsade som en gris och "sprang" i ca 6min/km. Ne, vagnen får stanna hemma om man måste hålla i med båda händerna, tog bort tjusningen lite. Idag hann jag bli rastlös under mina 40 löpminuter och vände av tidigare för att springa hem. Att träna på arbetstid är aldrig optimalt, speciellt inte när man inte hunnit jobba färdigt innan löprundan - vilket jag i princip aldrig hinner. Men, det är det enda möjliga just nu så det får duga. Ser fram emot ett långpass snart, kanske kanske på söndag om vädret tillåter.

Där jag växte upp hade vi alltid en stor snöhög i slutet på vår gata där mina syskon och jag grävde snökojjor och tunnlar, hur kul som helst. Idag försökte Adriano med sin gröna plastspade på sig samma sak men kom inte riktigt lika långt som mina syskon och jag. Nåväl, alla börjar vi nånstans...

These photos are dedicated to my brother-in-law Markie. Today Adriano was so bored I let him have some fun cleaing the house - again.

Att springa för mig är verkligen terapi. Jag går från att vara arg, ledsen, glad eller normal till att bli normal igen. Tog idag en runda runt ån i ca -5. Visst märks det att jag inte tränat särskilt mycket i december men motivationen finns där och benen är pigga. Kom idag fram till att jag älskar att springa på hala isvägar. Det är så kaxigt när jag kommer springandes där utan chans att falla. Grymt!

Dagens pass blev efter 2km uppvärmning i 5-fart en fartlek i 4km innan en blygsam nerjogg. Riktigt skoj idag faktiskt om än liiite kallt.

Sträcka: 6,74km
Tid: 35:13tim
Tempo: 5.13min/km
Medelpuls: 174

Under år 2010 sprang jag ca 126 mil under 8560 minuter. Jag spenderade med andra ord 5 dagar och 23 timmar med att löpträna.

Jag tränade i snitt var tredje dag och 2,4 mil per vecka med en snitthastighet om 5:49min/km (några långpromenader inräknade...).

Är nöjd med årets träning då jag kämpat för att kunna ta mig ut hela hösten.Hade bara ett lugnt träningsuppehåll på  några veckor i början av året pga kyla & sjukdom men sen har det varit ganska jämt. Nästa år i år siktar jag på 200mil istället och fler långpass! Tog en snabbpass på 10km igår och farten sitter i ännu. Är glashalt ute på marken just nu men med mina Icebugs märks inte isen av, så nöjd med köpet. Nästa år springer vi New York Marathon!!!

Årets stora nyårslöfte: Att flytta närmare min familj, ort ännu ospecifierad.