Mamá Sarita

Rastlös norrlänning som älskar löpning, skvaller och lakrits.

Älskade NORRLAND

Mitt nyårslöfte var att flytta närmare min familj. Eftersom jag alltid håller mina nyårslöften(jag är inte ironisk nu) så tog Adri och jag en tripp till Härnösand i förra veckan för att checka läget. Jag börjar nu inse att jag föredrar småstad framför storstad och finner det inte längre motbjudande att flytta hem till Norrland, tvärtom. Tanken på att köpa lägenhet i Härnösand, en 3a för sisådär 150000kr känns helt ok. Men framför allt så lockar det att bo nära min pappa. Åsså lillebror som inte är så liten längre, min stiliga 18åriga don juan a.k.a Filip.

Nu håller jag på att tajma in lägenhet med förkoleplats vilket inte är det enklast. Har vi oflyt flyttar vi inte förrän till sommarn.  Sörjer min fina lägenhet i Linkan och kompisar i Linkan men ensamstående Sarita behöver familj som kan sitta barnvakt om jag ska kunna ha någon typ av liv bortsett från att vara mamma.

Den långa tågresan med Adriano gick galant. Vi lekte, åt, kollade på film, gick runt i tåget, lekte, kollade på en till film och sov.






Framme i Härnösand.



Världens finaste som älskar sin nya jacka.



Ibland går mamma lite för långt fram...



Fikar med stans flashigaste politiker Fred Nilsson och hans son Pinne Filip.



Pilla roligare än att äta.



Å nej, är du en sån mamma, sa min lillebror. Ja, det är jag, svarade jag stolt.

På äventyrshuset Technichus, sjukt kul!




Adrianos livvakt, morbror Filip.


Hejdå fina Morfar, vi kommer snart tillbaka!

Oj flytt?! Men jag förstår dig verkligen. Ibland känner vi likadant och funderar på Småland. Men vi får se hur det blir med det. Men om du flyttar så vet vi ju var vi kan ta en sov eller fika paus när vi åker upp till Arvidsjaur :-)(vilket INTE blir i år om jag får bestämma. Fredric hade nog helst åkt dit igår.)Kram!

klart du ska flytta! jag förstår dig helt och fullt. Du har väl nåra polare kvar i Svall också? Med billig lägenhet så har man ju råd med en bil och bensin. Så kan vi träffas i Birsta varje gång jag är uppe i Svall :) Blir toppen det där ska du se. Jobb på kommunen? Jag är i sådana funderarbanor själv, ingen lust att pendla och hämta på dagis. Jobbar hellre här i närheten ett par år känner jag...Kram!

Hej Sara,



har varit inne på din blogg några gånger och det är alltid roligt att läsa hur ni har det. Hoppas att allt är bra med dig och Adriano!



Förstår att det är jobbigt att vara långt ifrån familjen speciellt med tanke på barnpassning. Jag tycker att det är jobbigt ibland men då har jag ändå Jens som stöttar.



Stora kramar



Annakarin