På väg!!
Få timmar inatt har puffat till ögonen lite extra dag. Får sova på flyget, som alla säger.
Hur jag tänkte när jag imorse drog på mig mina nya stövlar med 7cm hög klack (min gräns går annars på 3cm) är ett mysterium. Eller nej, var väl att ta i som jag gärna gör ibland. Nu ska bambi bara lära sig att stappla runt i dessa så blir nog allt bra.
Ladda batterier
I helgen ska batterierna laddas. Weekend i Italien med skidåkning i alperna och maaaassa god mat. Pizza, pasta, ost, vin och om igen. Har jag inte gått upp några kilo till på måndag har jag misslyckats.
Ikväll börjar uppladdningen. Hur många gånger kan man packa om en väska? Måste man verkligen använda allt som följer med i väskan? Givetvis följer löparskorna med så jag kan se vart jag hamnar och hittar hem.
Fick till det
Från och med i år har jag lagt ner allt vad "inte-träna-två-dagar-på-raken-för-att-undvika-skador"-tjafset rör. Numera tränar jag varje dag jag har möjlighet, vilket i princip är lördag och söndag. Dessutom håller dagliga tåhävningar mig ifrån alla möjliga överansträngningar på benhinnor och plattfot.
Perfekt väder igår och nästan perfekt idag.
-10, sol, extremt vackert. Favvorundan i en mil längs vattnet mitt på dagen när solen stod som högst.
Precis som igår tog jag det väldigt lugnt. Pratade i telefon första halvtimmen och kollade inte på klockan en enda gång då. Först när det var 2 km kvar insåg jag att de sista 2000 metrarna måste gå i 5-tempo i uppförsbacke. So be it. Med 186 i puls nådde jag 10 km precis under min egen skamgräns för milpass även idag.
Sträcka: 10,14 km
Tid: 1:00:15
Tempo: 5:57 min/km
Medelpuls: 159
Revanch New York
Hittade gamla bilder från när jag mellanlandade i New York 2007 och åkte in till Manhattan under några timmar. Staden ser så mycket mer inbjudande på de bilderna. Efter det kände jag att jag gjort New York och var klar, men icke. Resten kan ni.
Vi kan inte vara osams hela livet. New York och jag måste försonas. Låter framtiden utvisa hur och när, men måste tillbaka för att göra om, göra rätt. Uppåt framåt, eller hur?
Stockholm
Fullspäckad helg i Stockholm avklarad.
Spontan utekväll med Lina & Cris efter de övertalat mig en timme innan ankomst med kvällståget fredag kväll. Har ju aldrig varit den som är den, så varför börja nu. Hiskeligt trevlig kväll.
Klippning hos bästa Neda, sväng på stan med mor, runda på kalas nr 1 och middag med Erik. Börjar planera vår egna äventyrsvecka i Spanien i sommar med 20-30 mil längs pilgrimsleden mot Santiago de compostela. Nån gång ska man väl bli frälst också.
Söndag bjöd på kalas nr 2 och familjedag innan tåget gick hemåt. Bråkfritt tåg, ska nämnas, alltid lika befriande. Bäst strategin på tåget är alltid att inte försöka göra ngt eller prata med någon, såsom att ta med en egen bok eller småprata med någon man känner.
Ledig ledig leeedig!
Helg! Yes!
Alla har vi olika tidsfördriv på tåget. Pappa gör eget sällskapsspel till Ediths tre årsdag, jag läser senaste Runners och Adri tittar på olika versioner av Gangnam style på youtube.
Italien!!
Tack Lina för pepp- Nu är biljetterna bokade!
Norra
Italieni fyra dagar om några veckor och kanske en lunch och lite skidåkning i Alperna. Känns bara SÅ bra, precis vad jag behöver just nu. Milstolpar är icke att underskatta.
Så var mitt 2012
Tack och hej 2012.
Upptäckte att jag höll på att börja detta inlägg med samma mening som för två år sedan:År 2012 (2010) går tyvärr inte till historien som ett av mina bästa år. Tänka sig, inte detta heller. Vad det nu är jag väntar på som ska komma med dunder och brak är oklart. 2011 var rätt bra iallafall, många bitar föll på plats förra året trots att det var då älskade farfar Yngve gick bort.
Året började sjukt bra. Livet lekte, stormtrivdes med jobbet och kunde lätt och glatt åka iväg en helg här och var, bland annat till Dublin för att äta Fish n Chips med Sandra och låta fiskar gnaga på mina fötter.
Adriano har varit roligt och snäll för det mesta i år. De perioder han varit trotsig och arg har konstigt nog sammansfalligt med de perioder som jag haft extra mycket. Knepigt, det där.
Löpningen. Har tjatat hit far och lillebror i rusk och regn och ibland gett mig ut i becksvart spöregn kl 22. Sprang ett otroligt roligt marathon i somras med Cissi och insåg i början av hösten att formen fanns där.
Underbar sommar i stugan i Luleå och lite varstans i Sverige.
Massor av veckoresor till Göteborg och fina släkten. Är lyckligt lottad som kunnat ta mig dit så ofta trots att det är 9 timmar bort.
Började nytt jobb i September. Mycket mer ansvar och nya, roliga utmaningar. Desvärre har dessa följts av alltför många jobbkvällar och sena eftermiddagar till den grad att Adriano nu sagt ifrån. Fr o m i övermorgon är det 100% arbetstid som gäller igen, på gott och ont. Övertid får komma vid extrema tillfällen. Att lära sig prioritera rätt och säga nej kan man aldrig bli bra nog på, eller kommer det med åldern kanske?
Hemska, dumma, tråkiga, fula, vidriga New York. Skyhöga årslånga förväntningar i kras på bara en sekund, vilket ännu förpestar min tillvaro och får mig att nedgradera året till minusskalan.
LONDON, äntligen går något rätt. Superfin helg i december med Adriano hos Frida & Markie.
Nu till något mycket roligare och läsvänligt, nämliget ÅRETS:
Årets bästa: Blivit vuxen
Årets besvikelse: Att New York marathon ställdes in några timmar efter vi kommit dit
Årets rookie: Övertid
Årets recept: Pepparkakor på golvet
Årets kväll: 30års festen
Årets dag: 27 juli. Spegelblank hela vägen ut till Rödkallen.
Årets köp: Kyrkstuga Gammelstad i Luleå
Årets fråga: Vad tråkigt, hur kändes det när marathon ställdes in?
Årets överraskning: Två års förväntningar raserades på en minut i NY
Årets bekantskap: Åsa. What am I to do without you...
Årets höjdpunkt: Jubileumsmarathon Stockholm i Juli
Årets ord: Honey
Årets sysselsättning: Löpträna
Årets sämsta: M Bloomberg, Springtime Travel, NYRR och alla som är inblandade i NEW YORK
Årets sång: Händerna mot himlen - Petra Marklund
Årets film: The Hobbit
Årets tv-program: Solsidan
Årets skämt: Härnösands kommuns 1a aprilskämt : HEN
Årets projekt: Försöka hitta löptid
Årets bedrift: Springa mitt egna marathon på rekordtid
Årets plats: Hemma
Årets person: Pappa
Det här med nyårslöften brukar jag vara rätt bra på faktiskt. Nästa år ska jag ha självdisciplin nog att endast jobba heltid.
På väg hem
Snart hemma. Ska träna varje minut jag är ledig nästa vecka, längtar så.
Nackdelen med att boka biljett med SJ priopoäng är att man inte kan köpa till plats för barn. Smått opraktiskt när han somnar i min famn men samtidigt mysigt.
London med Adri, Frida & Markie 2012
Efter två fullspäckade arbetsveckor men obefintlig fritid har jag nu lagt in korten från London på datorn. Blir så glad när jag tänker tillbaka på våra fina dagar med Frida & Mark i England!
Extra födelsedagskalas med Spidermantårta - en hit - även om den var finare än vad den var god.
Alla i London talade såklart med Adri på engelska. Ibland blev han blyg och ville helst gömma sig under mammas kjol men oftast mötte han deras blick och försökte förstå, dock förgäves. Utan vagn klarade vi oss i 6 dagar, rekordslam! Aldrig någonsin har han gått så länge men så lite tjafs. Börjar bli stor...eller större iallafall.
Kolla in posen på min cooling! Inte lika väluppfostrad som engelska barn men ack så underhållande.
Själva inne i "stan". London Eye var något mer intressant för mig är Adri.
Går på riktiga hajar och hittar Nemo på London Aquarium.
Stratford
Sista dagen i England spenderar vi i Stratford. Bästa dagen igår med resa med ett riktigt ånglok!
Världens största leksaksaffär
Hamley's må vara en av världen coolaste leksakerbutiker, även om den inte är världens största. Disney Store och Hamley's erbjöd på ett äventyr i sig och Adri hittade sin efterlängtade talande Buzz Lightyear. Jodå, några saker till blev det allt. Promenad till Picadilly Circus och sedan hem till fjärde femårskalset, denna gång med Spidermantårta och inte helt oväntat, presenter med leksaker.
Över förväntan att gå med Adri på stan. Första gången utan vagn och jag vägrar bära förutom i nödfall. Nu har han visserligen ännu inte lärt sig att GÅ utan det är springa eller hoppa/studsa som gäller. Flera spontana "Sorry!" har kommit ur hans mun idag. Gilla! Den fria uppfostran vi har med honom är ljusår bort från engelska väluppfostrade barn. Håller fast vi att tysta/ lugna barn är tråkiga barn, självbevarelsepepp!
Göra London
London, baby!
Bokstavligen.
Adri och jag har hängt i London idag. Har varit här några gånger tidigare men aldrig ensam med min stora femåring. Akvarium med hajar, London Eye, karusell, marknad, Museeum med en livs levande dinosaurie och lite annat mittemellan. Grabben har nog aldrig gått så långt i hela sitt liv så jag vägrade bära idag. Helt underbart att få rå om honom på semester!
Imorrn blir det Winter Wonderland, Disney Store och Hamley's. Kanske t o m en löptur för mamman. Lever på chips, godis och bröd här så lite måste springas bort snarast.
Tågresa halva dagen
7 timmar tåg kanske låter mycket i en dels öron. Med över 40000 poäng från SJresor senaste året är detta rätt kort. Vid 10 timmar går gränsen för om Adri somnar på resan, vilket kan ställa till det. Adriano är i princip född på tåg och har inga problem alla med att underhålla både sig själv och andra. Idag räknar jag kallt med att vi, förlåt han, är vaken till vi kommer fram till Langdon Hills.
Skönt med några dagar att få vara ledig med Adri. Just kombinationen ledig och Adriano sammanfaller i princip bara på del av jul/ del av sommar och nån liten extravecka på våren resp på hösten. Usch så bortskämda vi är, men det är det positiva med att jag började jobba när han var 3 månader och har några månaders föräldraledighet kvar.
Denna vecka har det varit ovanligt mycket på jobbet MEN mycket roligt, gillar ju när det händer grejjer. Börjar förstå och sätta mig in i saker mer och mer. Allt ordnar sig till slut, om än med långa långa omvägar, vägspärrar och vägbulor.
New York marathon - Springtime - Update
Historien om New York marathon och Springtime tar nog inte slut på lång tid framöver.
Föranmälade mig till en startplats i NYCM 2012 i slutet av 2010. För att kunna köpa denna med Springtime för 4450:- är ett krav att även köpa hotell & flyg för fyra nätter via dem på minst 14920:- (då ingår att dela säng med annan resenär). Vi bokade det näst billigaste dubbelrummet, lade till två nätter och landade på 22500:- exkl tillval. Fine. Lite extra pengar för att få springa drömloppet får vi då lov att ge.
Loppet ställs in 2 november, 1,5 dygn innan start. Inte Springtimes fel. Dock fel att deras personal dagarna innan loppet garanterat att loppet skulle gå. Vi får reda på att det ställs in någon timme efter vi kommit till New York i kön till nummerlappsutdelningen. På vårt hotell får vi strax därefter besked från en av våra två ledare på Hotell Fairfield Inn som läser på sin mobil att VD:n för Springtime menar att som det ser ut då skulle vi, resenärerna, få varenda krona tillbaka. Enligt Springtimes VD Patrik Yderberg per telefon 23 november har något sådant alltid sagts/skrivits. Skumt. Vad ska vi tro?
Många frågor och Patrik Yderberg lovar att om resan går med överskott ska detta betalas tillbaka. Den 23 november 2012 fanns fortfarande inga planer på hur detta ska återkopplas till oss resenärer, mer än att Patrik muntligt hävdar att "vi kommer gå back". Utan redovisning är detta är svårt att tro när man vet vilket överpris vi betalat för vår marathonresa, något som varit helt ok om det vi betalat för hade levererats.
16 november kom Springtime med ett erbjudande om att vi kan få så mycket som startplatsen om 4450:-återbetald samt icke levererade utflykter. För att detta ska ske ska vi skriva under att vi accepterar villkoren för kompensationserbjudandet. Som bonus är de extra generösa med ett par löparskor värde 2000:- som jag kan klicka hem för 700:- från England och ett personligt presentkort på 2000:- på Springtimes resor. Detta är att skratta oss rakt upp i ansiktet. Säg mig, var hittar jag suget att resa med er igen? Tidsbegränsat erbjudande dessutom, svara inom 10 dagar!!
Jag är inte intresserad av att få tillbaka 4450:- av 27000:- och på så sätt ge upp det jag betalt för. Vad är det i sammanhanget? Startplatsen är värd långt mer än 4450:- !!! Jag har betalat för att få springa New York Marathon och varken vill eller kan lägga ytterligare 20-25000:- på en ny resa. Så, hur kan detta lösas?
Finns oändligt många moraliskt försvarbara alternativ än det som Springtime erbjudit.
Ersättningsresa inkl startplats.
Startplats med Springtime utan köptvång för ytterligare paketresa.
Transparans i redovisning av överskott/ underskott så gott det går. Utan detta finns ingen trovärdighet i det löfte som gavs 3 november.
Enligt Patrik Yderberg kan det vara så att NYRR, arrangören av NYCM, beslutar sig för att ge oss utländska resenärer ett startplats i kommande NYCM. I det fallet UTGÅR jag ifrån att denna inte måste utnyttjas återigen genom tvång att köpa en till paketresa med Springtime. Var står det att en startplats endast säljs i kombination med två paketresor? Ingenstans!
Springtime sköter en sak bra, och det är att VD:n Patrik Yderberg är tillgängligt och öppen för diskussioner.
7 av 10poäng
Bra idag. 7 av 10 poäng än så länge.
Positivt besked hos tandläkaren idag. Inga hål! Innebär att jag skött min tänder finfint senast fyra åren.
Samlade dessutom vuxenpoäng genom att skaffa ett tandvårdsavtal. Lina sålde in detta hos mig för något år sedan men har inte blivit verkstad förrän idag.
Hann till posten innan 17.
Träning, andra dagen på raken. Lätt löpning 40min längs Sälsten, dessutom med löparsällskap.
Går bättre nu!
Krigsstigen
Vad hände med lugnet, ni vet det där som började infinna sig här för ungefär ett år sen? De där jämna, eller i princip obefintliga humörsvängningarna?
Vad hände med den positiva synen på livet?
Vad hände med " allt ordnar sig ju alltid för dig, Sara"?
Det går bra nu- lät det då.
Besvikelsen gnager sönder mig inifrån och det är svårt att hejda, svårt att komma till ett avslut. Hur hitta vägen bort från krigsstigen och framåt igen? Jag veeet varför men kan inte ta mig ur det. J-vla New York, New Yooork!
Nästan hemma
På svensk mark och hemma i Härnösand om några timmar. Blandade känslor som finns inom mig just nu rörande allt möjligt. New York som stad är jag färdig med, det blev vi nog rätt snabbt. Saknar det ändå, det bekymmerslösa fria om än för några dagar. Är besviken över att vi aldrig lyckades komma in i känslan "New Yoooork, baby" när vi var där då glädjen massakerades alldeles för snabbt.
När jag var ca 15 år lärde jag mig den hårda vägen att det inte lönar sig att ha osäkra höga förväntningar. Trodde jag hade safeat ut detta men icke. Kommer aldrig ta något för givet igen vilket känns extremt tråkigt. Ju äldre jag blir, dessto lägre förväntningar lär jag mig ha och dessto mindre litar jag på folk och vad de säger. Borde det inte vara tvärt om?
Idag börjar livet efter New York. Let the games begin!
Lunch med Emelie och Cissi
I starten av maran....typ..
Vårt låtsasmarathon i Central Park 4 november,
Snö i Central Park 8 november
Obama blir omvald, firande vid Times Square
Sista morgonen
Sista morgonen på denna så efterlängtade resa.
Det hände nåt på natten och på morgonen var allting förbi.
Förväl, New York!
Manhattan och Brooklyn by foot
Nätt morgontur på 1,5 timme, heeelt underbart! Central Park har inget jämfört med att springa runt på manhattan och vid broarna mot Brooklyn, eller tja, kanske några tusen i hejaklack. Med närmare 6 New yorkmil i benen packar jag nu mer löparkläderna i resväskan.
Från 40th Street, 8th ave ner längs 5th ave och senare längs nedre Manhattans östra sida. Vid Brooklyn Bridge sprang vi upp, över och in i Brooklyn. Såg små spår av Sandy längs vattnet men det mesta verkar bortstädat.
Tog taxi till Chinatown där vi åt fyllde på energi med malajsianska stekta nudlar, supergott.
Det går bra nu. Händerna upp i luften, nu spränger vi taket!
National Museum of History. Såg riktiga dinosaurier och upptäckte att "Dinos", vårt dinosauriebarn, har en pappa som lever samt en morfar som är död.
Supergod Lunch på Italiensk Restaurang. Fick gå före i kön tack vare Adri (!) som dessutom fick en pysselpåse till bordet. Supergod mat och tokbra personal!
Pynt utanför Hamley's.
Shoppingtrötta.
BLUEBELL RAILWAY!
Alla fick följa med tåget, är inte bara för barn.
Ångmoln när loket puffar iväg.
Var är min tomte?
Mark och Adri gör sitt bästa för att få igång tågen.
Engelsk jullunch - all hats included.
