Mamá Sarita

 

Upptäckte att jag höll på att börja detta inlägg med samma mening som för två år sedan:År 2012 (2010) går tyvärr inte till historien som ett av mina bästa år. Tänka sig, inte detta heller. Vad det nu är jag väntar på som ska komma med dunder och brak är oklart. 2011 var rätt bra iallafall, många bitar föll på plats förra året trots att det var då älskade farfar Yngve gick bort.

 

Året började sjukt bra. Livet lekte, stormtrivdes med jobbet och kunde lätt och glatt åka iväg en helg här och var, bland annat till Dublin för att äta Fish n Chips med Sandra och låta fiskar gnaga på mina fötter. 

 

 

Adriano har varit roligt och snäll för det mesta i år. De perioder han varit trotsig och arg har konstigt nog sammansfalligt med de perioder som jag haft extra mycket. Knepigt, det där.

 

 

 

Löpningen. Har tjatat hit far och lillebror i rusk och regn och ibland gett mig ut i becksvart spöregn kl 22.  Sprang ett otroligt roligt marathon i somras med Cissi och insåg i början av hösten att formen fanns där.

 

 

 

Började nytt jobb i September. Mycket mer ansvar och nya, roliga utmaningar. Desvärre har dessa följts av alltför många jobbkvällar och sena eftermiddagar till den grad att Adriano nu sagt ifrån. Fr o m i övermorgon är det 100% arbetstid som gäller igen, på gott och ont. Övertid får komma vid extrema tillfällen. Att lära sig prioritera rätt och säga nej kan man aldrig bli bra nog på, eller kommer det med åldern kanske?

 

 

Hemska, dumma, tråkiga, fula, vidriga New York. Skyhöga årslånga förväntningar i kras på bara en sekund, vilket ännu förpestar min tillvaro och får mig att nedgradera året till minusskalan.

 

 

LONDON, äntligen går något rätt. Superfin helg i december med Adriano hos Frida & Markie.

 

 

 

Årets bästa: Blivit vuxen

Årets besvikelse: Att New York marathon ställdes in några timmar efter vi kommit dit

Årets rookie: Övertid

Årets recept: Pepparkakor på golvet

Årets kväll: 30års festen

Årets dag: 27 juli. Spegelblank hela vägen ut till Rödkallen.

 

Årets köp: Kyrkstuga Gammelstad i Luleå

Årets fråga: Vad tråkigt, hur kändes det när marathon ställdes in?

Årets överraskning: Två års förväntningar raserades på en minut i NY

Årets bekantskap: Åsa. What am I to do without you...

Årets höjdpunkt: Jubileumsmarathon Stockholm i Juli

Årets ord: Honey

Årets sysselsättning: Löpträna

Årets sämsta: M Bloomberg, Springtime Travel, NYRR och alla som är inblandade i NEW YORK

Årets sång: Händerna mot himlen - Petra Marklund

Årets film: The Hobbit

Årets tv-program: Solsidan

Årets skämt: Härnösands kommuns 1a aprilskämt : HEN

Årets projekt: Försöka hitta löptid

 

                                       Årets bedrift: Springa mitt egna marathon på rekordtid

                                                               Årets plats: Hemma

                                                                Årets person: Pappa