Mamá Sarita

Idag drar Adriano och jag få äventyr till Göteborg och hela tjocka släkten. Vi ska såklart bo hemma hos kusin Tilda så Adriano och hon kan leka till max från tidig morgon till sen kväll. På lördag blir det förhoppningsvis en sväng till Liseberg om vi har tid över efter allt julpyssel och julbak. Ha en trevlig helg, min börjar..NU!

De senaste dagarna har jag jobbat på att förklara vad en tandläkare är och gör samt få Adriano att öppna munnen och gapa på beställning. I förmiddags gällde det. Vi pallrade oss dit, blev inkallade och satt och hade en kort pratstund med tandläkaren innan det var dags att räkna tänder. Ett tråkigare och stelare rum får man leta efter, inte direkt barnvänligt. Väluppfostrad som min son är öppnade han munnen på beställning och hon räknade till 20 tänder, helt korrekt. Sedan fick han ligga ner i den läskiga tandläkarstolen medan hon skulle inspektera om han hade några hål. Även då gapade han glatt hela tiden, så himla duktig. Riktigt stolt mamma! Var därifrån på en kvart, mycket snabbare och mer smärtfritt än vad jag hade föreställt mig.



Vi övar.



Adri kollar om Kanin Långöra har några hål i tänderna.


Present från tandläkaren. Gosedjur istället för litet plastdjur att gnaga på. Vad hände med dem egentligen?

Ingen träningsvärk efter gårdagens halvmara och sjukt sugen på ett löppass idag men helt omöjligt att få in. Var och klappade på lilla nybakta Molly idag igen och hon fick äran att bokstavligen bajsa ner hela mig för att fira hennes mamma Ullis 28års dag. Riktigt gott skratt fick vi minsann. Imorrn ska jag med Adriano på sitt första tandläkarbesök och få skäll för att han fortfarande använder napp. Ser fram emot det.

Stackars Adriano vaknar av mardrömmar och ropar "inte äta mig!". Stackarn, tänk er själva...

Idag är det ju Fars dag trots att jag efter 4 försök inte lyckats gratta min egen far. Adriano fick baka en tårta till pappa Donald imorse som ingen direkt åt av utan den åkte i sopkorgen rätt snabbt. De fick en pappa-son dag på simhallen medan jag drog ut på mitt löppass.



I eftermiddags hade vi finbesök och söndagsmys med Gabriella och hennes dotter och Adrianos trolovade, Emilia. Lek, bus, trots, slime och bullbak gör nog att vi alla däckar i säng rätt tidigt idag...

Vart tog denna vecka vägen? Redan fredag och jag vet inte var dagarna tar vägen. Idag tog jag mig inte ut på löppass med intervaller som jag ville, hade alldeles för många saker på min to-do-list som var viktigare. Hann inte jobba mycket heller så sitter fredag kväll och jobbar ikapp, najs.

Adriano har precis somnat. Han fick lyxet att sova middag idag så han var pigg och glad till vårt besök hos hästarna och getterna i eftermiddags. Varje fredag hämtar jag honom nån timme tidigare så åker vi och hittar på något kul. Telefon och jobb förbjudet under denna tid! Idag åkte vi till Lillvalla där de har hästar, getter och kaniner. Jag hade laddat upp med ett helt paket knäckebröd så vi kunde mata dem. En utsvulten get bet Adriano i fingret (!) så vi avancerade vidare till något snällare kaniner istället som fick resten av paketet. Hur mysigt som helst! Hemma väntade en kaosmiddag i all sin ordning med Gabriella och Emilia. Jag tror vi är de enda som står ut med varandra och tycker det är coollugnt när barnen går runt med trähammare och skriker och slår på allt som rör sig och allt som inte rör sig eller kastar spagetti på golvet. Krävs mammor för att tycka att det är kul ;=)

Lite smått mör i kroppen idag efter gårdagens snölöpning. Terrängskorna trivs inte så bra på asfalt och det känns att det är tuffare för kroppen att springa i kyla. Funderade på ett intervallpass men skippade det eftersom höger hälsporre har vaknat till liv efter Edinburghhelgen som till stor del spenderades i högklackat (vilket för mig är 4 cm).  Inte höga och låga skip a la Szalkai utan total skipping.

Istället för träning pallrade jag mig iväg till Ulli & Henke som är nyblivna föräldrar till en nybakad Molly. Jag glömde presenten hemma så imorrn ska jag och mitt dåliga samvete åka tillbaka med en ännu bättre present. En av fröknarna på förskolan frågade om jag inte blev lite sugen efter att ha trättat en sån liten men jag försäkrade henne om att vara singel är det bästa preventivmedlet och att Adriano (desvärre) inte får syskon (från mitt håll) på flera år iallafall. Att leva i celibat måste ju vara det ultimata helt enkelt. Inget tjafs, ingen som slänger saker på golvet eller tar sista mjölken utan att köpa någon ny. Jag läste någonstans att småbarnsföräldrar ofta tappar suget på kärlek till en partner när de fått barn eftersom barnet tillfredställer de kärlek- och närhetsbehov man har. Missförstå mig rätt nu bara, inga incesttankar tack.

Jag är så lyckligt lottad börjar jag inse nu. Som Stephanie i The Hills sa I think I found my happy place. Är väldigt tillfreds med livet just nu och väntar inte på att livet ska börja på riktigt eller att något speceillt ska hända.

När Adriano och jag tittade ut genom fönstret imorse sa han "åka pulka!". Ändå sedan jag köpte pulkan för någon månad sedan har jag informerat honom att man itne kan åka på asfalt utan vänta till snön kommer. Och nu var den alltså här... Jag tog med mig pulkan till förskolan när jag skulle hämta honom och då låg det ca 1cm snö på backen, helt perfekt. Jag börjar springa och Adrianos ansikte lyser upp av lycka. Vi hittar en liten backa som vi turas om att åka nerför och har riktigt skoj tills det blir dags att åka hem. Jag är sååå bortskämd med mitt liv och de människorna jag har runtom mig, familj och vänner.

Gabi och jag jobbar stenhårt på att få kidsen att bli  kompisar. Idag lekte de tillsammans riktigt bra och slängde mat på varanda sida vid sida vid matbordet. Adriano tog Emilia på en åktur i dockvagnen och tappade bara ner henne på golvet sisådär en tre-fyra gånger.

Adriano har den senast månaden blivit överöst med Duplo här hemma och mer ska det bli. Sjukt många båtar i alla dess former man kan bygga. Allt blir båtar, vare sig klossarna vill det eller inte.



Dagens outfit:
Tröja: Po.P
Byxor: Lindex tjejavdelning
Strumpor: Ullaredforever

Vaknade idag upp brevid mannen i mitt liv men med nackspärr. Min favoritkudde är även Adrianos favvokudde och när han är sjuk eller har växtvärk delar vi den. Som inatt.

Har hört nånstans att bästa medicinen mot nackspärr är rörelse så nu rockar jag till Shakira och Waka waka!

Adriano har fått en ny älsklingströja i samlingen. Vad om inte Po.P...

Imorse fick Adriano sig ett gott skratt när han fick leka lite med morbror Johannes Ipad. Inget gick sönder, oroa dig inte. Än.

Finkläderna åker fram när det är fotografering på förskolan, men inte vilka finkläder som helst. När jag var liten var jag aldrig svag för klänningar, sprang hellre i långbyxor, och är inte svag för skjortor på Adriano. Han har ett par men de används nästan aldrig. De är fina som de är, där längst till höger i garderoben.





Nej, idag består Adrianos finkläder av "fina tröjan", som han så vackert kallar den, från Polarn o pyret och ett Wtc-set från Nova Star. I år var föräldrarna inte med vid fotograferingen utan det skötte personalen istället. Fick ge lite instruktioner och att he vatten på hårvaxet när det va hans tur så han ser lite finare ut... Inte förbjudet eller hur?



Fina tröjan

Adri har blivit riktigt stark och kan inte bara lyfta de hantlar som jag själv tränar med på kvällarna utan även lyfta runt möbler.  T ex soffbordet till köket.

Som Maga och uffe kan se kommer bordet till användning.

Nu har Adriano lärt sig hur man snabbast vaknar på morgonen, nämligen genom att hoppa upp på kattlådan, ta tag i snöret till persiennerna och draaaaaa! God morgon Mamma, vi ska vakna nu!



Nattens outfit: Snigelpyjamas från Po.P

Järnet idag med. Uppochhopp vid 9, lite Nicke Nyfiken innan frukost och lek. Bakade kolakakor, gjorde smycken, gegga med slajm på ryamattan(ja, det stavas så), gick till lekparken, lekte dinosaurie, inte nudda golv, lagade mat, målade och vips så kom bror Johannes hit för att hämta hem Tilda till Göteborg.







Helt perfekt lång tid för kusinerna att umgås, de hade fortfarande kul idag och utan bråk men det verkar nästan som de fått en överdos av varandra. Nu får Adriano ha alla saker för sig själv igen, med Tilda har han lärt sig så fint att dela med sig.