Mamá Sarita

Då var denna arbetsdag slut den med.



Stor lär liten.

Heldag med kidsen började kl 9 idag, skönt med 6 timmars sömn, över förväntan! Adriano mådde prima så vi stack iväg till Simhallen och plaskade i timmarna tre. Kidsen skötte sig klanderfritt och lekta vild, glatt och halvlydigt. Inga drunkningsförsök och armsimpuffar på hela tiden.





Jag upptäckte att det ryms två barn i joggingvagnen om de kramas samtidigt. Däcken håller nog inte så länge men de ryms iaf vid sitsen vilket var kanon när vi skulle iväg och posta alla brev imorse. Utan dubbla uppsättningar av cyklar, cykelsitsar och syskonvagn har det varit småsvårt att gå runt med knattarna ens till busshållplatsen. De är så snabba båda två och jag kan bara springa åt ett håll i taget, tro det eller ej.







Riktigt kanondag har det varit men jag känner att kroppen behöver vila, var ett tag sen jag hade en +6timmars natt. Dessutom har jag inte tränat på länge pga förkylning och det finns lite spring i benen. Jag somnar så fort jag börjar läsa böcker för Tilda på kvällen och det är inte speciellt uppskattat. Kom ni ihåg när ni var små och mamma/pappa somnade mitt i bokläsningen så man satt och väckte dem hela tiden? That's me!



Salsastund innan lägdags.

Idag har kusinerna kört järnet extra ultra dubbelt upp på allt. Jag är otroligt lyckligt lottad över att ha dessa guldklimpar i mitt liv!

Och vilket kalas! Denna födelsedag hade verkligen allt: Presentbricka på sängen med sång av skönstämmig familj, en halvt kaotisk morgon följt av en smått mer kaotisk tidig eftermiddag.


Tågtårtan under produktiom. Till höger på brickan ser ni loket.





Vi(red anm: Jag) hade hyrt en lokal från kl 13 och tänkte att en timme räcker för att förbereda för kalaset. Om det nu vore så väl... Tant Hasse hade glömt bort min bokning och vi lyckades smått panikslagna få tag på en som kunda få tag på honom som kom och öppnade åt oss 20min innan kalaset skulle börja. Bara sätta igång att möblera, duka bord, koka kaffe, blanda saft och bära in tårtorna som vi garnerat så fint i lekparken utanför. Vad vore en fest utan kaos? Som tur var var jag inte ensam om detta utan hade fin hjälp. Tågtårtan blev färdig i tid tack vare mormor Maria, tågtårtsspecialist och de första gästerna började droppa in vid kl 14. Tyvärr så har jag inte en enda bild från kalaset då min kamera blev kvar hemma - dessa kommer senare...






Fiskdamm, piñata, tårtor och donuts i överflöd avverkades på 1-1½ timme innan barnen stack ut i lekparken för att leka. Totalt var vi runt 40-45 pers och alla barnen var glada och pigga av allt socker de erbjöds. Allt gick som smort! Adriano fick även överflöd av presenter, många som ännu inte hunnit öppnas. Han slocknade ikväll och fick ha bästa presenten kvar - kusin Tilda på besök i några dagar. Min lilla plutt på 6 år är så overkligt vuxen nu. Vi har gått igenom allt vi kan göra de här dagarna som inte kommer lida brist på aktiviteter. Adriano får vara hemma från dagis och jobbar jobbar kvällar/nätter istället, som idag.

Alla 14 barn får varsin påse på kalaset.

Ibland när jag kommer och hämtar Adriano på förskolan så sitter de och läser böcker utomhus. Jättemysigt tycker jag. Sådär tycker Adriano som promt vill ha en egen bok och sätter sig lite åt sidan för att läsa själv. Ingen får vara med. Min lilla asociala fina kille!

Jag ska nog inte jobba som festfixare i framtiden iallafall. De senaste timmarna har jag suttit och fixar och planerat inför det stundade kalaset på söndag och jag inser att typ inget är färdigt. Som tur är har jag organisationen själv, min syster Magda och minnet och ordningen i egen hög person, mamma till min hjälp i helgen. Magda har t o m redan införskaffat en piñata, så himla grymt!

Har nu kommit på en rolig överraskning till alla barn i Goodiebagen som de ska få och Donald (hör och häpna) kom med en bra idé vad gäller snacks, kan man tänka sig. Har även funderat på pannkakstårta men det tror jag blir till frukost istället.

Adrianos presenter är nu omsorgsfullt inslagna och jag sparade t o m några till jul. Man vill ju inte skämma bort honom föööör mycket. Allt går hittills i tema Lego Duplo i alla dess former och färger som vi nästa vecka kan "bygga sammans" med.


Min huvudpresent till Adriano: En Duplobåt med massa roliga gubbar som man kan ha i badet. Jag hade en precis likadan när jag var liten och han kommer definitivt älska denna. Hoppas jag. Tror jag.

Inte nog med att Linda bjöd på hela kalashelgen med tjejmilen, inklusive löparoutfit och egen pratstund med Maria Akraka så har jag nu lyckats vinna till mig entrebiljetter till UnderBARA barnmässan i Stockholm i helgen. Mästershoppare som jag är lär jag länsa stället på en och en halv minut, tätt följd av Linda och syster Magda. Själv lämnar jag min "bebis" hemma för kvalitetstid med sin far och blir barnvakt åt Edith och Lindas jämngamla Tyra istället. Adriano missar det roligt men jag får köpa några fina presenter från Nova Star till honom som tröst, då blir han nog jätteglad. Ska bli sååå kul!

Idag tog Adriano för första gången sovmorgon till kl 11 och vi laddade mentalt inför bion. Knattebion på SF  bjöd på några småfilmer under lagoma 40 minuter. Adriano verkade tycka det var hur spännande som helst!

Ska absolut gå igen alla helger som går. Lagomt långa filmer med massor av barn så man inte behöver vara knäpptyst till det förträffliga priset av 35kr/pers. Som hittat.

Idag hämtade jag iväg Adriano tidigt för att få en hel eftermiddag tillsammans. Vi invigde den genom att somna och sov i två långa timmar. Vad underskattat det är att sova på eftermiddagen, helt grymt ju.

För att kompensera detta har vi hela söndagen för oss själva. Det betyder med adnra ord långpass imorgon lördag. Jag har därför funderat ut lite aktiviteter och jag ska för första gången ta med grabben på BIO. Det kom hem ett flygblad för "Knattebio" igår och jag är redan såld. Barnfilm kl 13 för 35kr/pers, kan det bli bättre? Har redan bokat platser och ser fram emot detta sååå mycket.

Adriano sov hela natten i sitt eget rum inatt utan ett knyst. Att det skulle gå snabbt. Imorse fick därför smurfarna ett ännu större hus att bo i.

De senaste veckorna har Adriano jobbat sig tillbaka till "stora sängen" hemma men ursäkten att han har haft ont i magen. Naiv som jag är trodde jag på honom fram tills häromdagen när jag insåg att det bara är ett spel för att sova/vara nära /bli klappad på halva natten och sparka mamma andra halvan.

Igår fick det vara nog. Jag berättade för Adriano att han får stanna kvar i sin egen säng hela natten och om han gör det går han en present av sömnfén, även kallad mamma, på morgonen.

Efter två timmar vaknade han och frågade var hans present för. Somnade sen om.

Två timmar längre fram får han plötsligt ont i magen när jag leder honom tillbaka till hans rum och Donald ger sig efter nån enstaka minut när han skriker "ajaj maaaagen, mamma". Jag somnar om. Så gör också Adriano i hans säng. Donald med. I adris säng alltså.

Adriano må inte ha sovit ensam i sin 80*160cm säng men han sov iallafall där utan mig och hela natten. Morgonpresenten blev några inslagna smurfar (pititufos) och ett litet hus till dem. Ögonen sken av lycka! Imorgon får det bli något annat skoj...

Varje dag nu håller jag på att förbereda Adriano inför vad som komma skall. Lilla grabben ska fylla tres niños. Treårskalaset är inte långt borta nu, det första "riktiga" som han kommer uppskatta och förstår att det är bara hans dag. Lokal hyrd och inbjudningar postade. Nu återstår bara att se hur många kompisar som kommer, trist med bara vuxna. Fast Adriano är nog å andra sidan nöjd med att bara Tilda, storfavoriten(sorry Edith), dyker upp.



Adriano leker än så länge lite mer med storkusin Tilda än med minikusin Edith.

Idag har jag och min familj, Adriano haft en heldag.

Vi började med att ligga och dra oss i sängen på morgonen innan vi gick upp och tittade på bumbibjörnarna. Jag lagade gröt till oss som jag åt upp själv och så gick vi ut på upptäcksfärd till Trädgårdsföreningen ett stenkast bort. Idag hittade vi en mystisk stig uppför ett berg och efter lite springande i trappor och bland träden kom vi fram till ett torn där man kunde äta smarriga våfflor(tack för tipset Sandra). Adriano svepte sin och sa "Jättegoda!".



Efter en sväng på stan kom vi fram till att vi borde baka kött-, förlåt kanelbullar. Adriano var med från början, är så kul att göra såna här saker tillsammans nu när han har bättre kontroll och vill vara med och hjälpa till. Han väntade tålmodigt medan vi gömde bullarna som vi sedan bakade ut. Jag åt bara fem, han ingen. Som vanligt.



Imorrn kör jag långpass med löparskorna!

Min soon-to-be 3 åring har nu upptäckt bakfickorna på jeansen. Otroligt populärt.

Titta Blanca Nieves Mamma, titta Blanca Nieves, ropar Adriano sekunden efter han vaknar varje morgon. Vi avancerar snabbt till soffan där invaknandet sker långsamt framför Snövit på spanska. När dvärgarna börjar dansa med Snövit tar Adriano fram trumman och jag får dansa runt som Toker på golvet.



Proceduren upprepas på eftermiddagen när jag väcker en sovandes Adriano som somnat på cykeln på vägen hem. Denna gång effektiviserar vi tiden med att prova nyinköpta vinterkläder samtidigt.

Höll på att glömma att vi har en innergård med staket och gräsmatta hos oss. Perfekt för bollek.

Så här roliga är mina eftermiddagar nuförtiden :)