Mamá Sarita

Kalasoutfit
Skjorta: Ralph Lauren
Chinos: Po.P
Skor: Ralph Lauren
Tuggummi: Stimorol

Emilia med mamma Gabriela

Finns det något roligare och nyttigare än jagis? Att springa runt genom alla rum hemma och försöka hinna ikapp mamma eller pappa och få tag i byxorna(!) är en återkommande aktivitet här hemma. Notera svetten i håret på bilderna ovan. Måste tillägga att Adriano alltid är snabbast runt - inte för att han egentligen springer snabbare utan för att han har halksockor och jag halkar på golvet...

Som av en händelse somnade han på 5 röda idag. Eller ja, iaf 20. Najs.

Idag är det min dag med Adriano. Vi har varit uppe sedan 6.30 och tittat på film, varit ute en sväng och undersökt alla vattenpölar och lagt pussel. Som ni ser är Adri en riktig copycat så man får akta sig för vad man säger och gör.

Det är roligt när barnen växer och kan börja klara saker på egen hand, kan själv som de som liven väljer att uttrycka det. I lekparken idag så fick Adriano visa att han visst kunde ta sig runt nästan helt utan hjälp. Typ.























En kort stund efter vi hoppat på cykelsnurran närmar de sig en liten tjej med sin mamma. Jag har redan hunnit hoppa av min cykel eftersom det var så segt att köra men Donald och Adriano satt ännu kvar. Flickan intog snabbt en cykel men var för liten för att nå ner till pedalerna. Hon ber sin mamma sätta sig men svarar Nej det kan jag inte, då blir det ju för tungt. ALLA som har cyklat på en sådan vet att det bara blir mycket lättare om man cyklar två vuxna istället för en. Mamman står istället och hejjar på och frågar efter några minuter Donald, som för övrigt var helt slut, om det blev jobbigt för honom. Inte alls, muttrade han.

Själv stod jag och skrattade och letade efter ekorren.

I förmiddags passade jag och Adriano på att gå ut och leka lite med vattenpölarna. Termometern visade +9 utomhus så regnkläder + stövlar åkte på. Adri är jätteduktig på att plaska i vattenpölar och man måste erkänna att det är riktigt skojjigt. Skulle det finnas plaskmarathon där man konstant springer i vattenpölar skulle han säkert vinna.

Tyvärr så bor vi nu inte längre nära skogen utan mitt i stan, vilket innebär att vattenpölarna är något smutsiga och äckliga. Det går inte längre att dricka pölvattnet, tyvärr. Detta gäller då även mig.






Med posten kom idag även ett jättestort paket, det största jag nånsin fått. Innehållet bestod av vår nya barnvagn, en svart Maclaren Techno XT. Det märks verkligen att det är kvalité på denna. Min snälla syster Frida har varit gullig nog att köpa ut den i London till mig och skicka hit så jag fick det mycket billigare än vad den skulle ha kostat här. Tack Frida, vi är jättenöjda! Adriano har provsovit och godkännt den och den är sååå otroligt lätt att köra med, speciellt i köpcentrum. Önskar vi hade köpt denna från första början och haft den paralellt med Brion.

Vi i våran släkt envisas med att sällan skicka presenter på posten för att istället lämna det hos släktingar som i sin tur ger det till den slutgiltiga presentmottagaren i släkten. Detta brukar i regel medföra viss försening på födelsdagspresenter och julklappar, men inget ont i det.


Idag tackar vi moster Helena för det fina molnförklädet Adriano fick i julklappförra året! Supersnyggt och matchymatchy med hans blåa molnlampa.

En milstolpe i livet som mamma. En bit närmare Adrianos studentexamen.

För ca 20 minuter sedan klev Adri och jag ur badet. Eftersom Donald är ute och röjer och firar Ales mångalångaårseftertraktade läkarleg skulle jag lägga Adriano idag. Jag började med att få en sticka i foten och bad Adri gå in på sitt rum och välja ut en bok att läsa. Fem minuter senare när jag är färdig ligger han där i sin säng, på mage, med den fina blåa molnlampan tänd. Han har en napp i munnen och en i vardera hand. Min son har på eget initiativ gått till sängen, klättrat upp i den, lagt sig ner, stängt ögonlocken och sjunkit in i djup sömn. Allt detta helt utan mammaassistans, sånger, böcker och farmor Linéas böner. Killen är stor, nästan vuxen!



Smög in och tog ett kort, med blixt såklart. Första sömnen är ju den djupaste ;)

Imorse vaknade jag halvt utslagen från min lilla förklylning tillsammans med Adriano som ropade : Vakna Mamma, vakna! Åka bussen! Ja! JA! Åka bussen! JA!

Vem kan motstå denna underbara övertalningsförmåga med världens bästa inlevelse kl 06 på morgonen? Jag lämnar över till Donald och lägger mig under täcket fullt påklädd och ligger där tills jag vaknar(igen) ca kl 10. Denna förkylning hindrar mig från både träning och jagis hemma, vilket är riktigt irriterande.

Mindre irriterande är att Adriano fick en ny kompis idag. Hans frisör (ja, tvååringar kan ha egna frisörer) hälsade på med hans tvååring och de lekte nästan lika bra som han brukar göra med kusin Tilda. Martíns föräldrar är även de latinos så han och Adriano förstår varandra vare sig de pratar svenska eller spanska, rätt praktiskt.





Polarna!

När ens kinder hinner domna bort innan man kommit fram till Netto förstår man att dagens barnunderhållning måste ske inomhus. Bilen är dessutom igensnöad och bussarna, de som går, är försenade.

En dag fri från tvtittande men ack så mycket jagis och hopp i sängen och soffan. Bestämde mig för att slänga ihop lite kladdkakemuffins och Adri sprang snabbt och tog fram två förkläden när jag sa att vi skulle baka. Han har nu lärt sig att sätta ut bakformar och gjorde så med alla formar vi hade. Så duktig minsann. Man kanske kan tävla i det, en ny OS gren?

Adriano hade inte varit i denna lekpark när den var snötäckt förut, därav den nonchalanta minen. Jag tror han kände igen pulkan från när han var bebis och tycker det var snålt av mig att inte köpa en storpojke-pulka till honom iår.

Det bästa med att få barn är att man själv blir som ett barn på nytt. Jag har nu visat Adriano hur man kan riva upp pappas fina bäddning och istället åstadkomma en fiffig och underhållande koja. Alla stora bord, t ex köksbord funkar jättebra. Filtar och lakan till tak och kudor och täcken till mys inne i kojan. Som aktiviteter funkar godiskalas med bussarna och låtsassova.

Linne: Ullabulla
Byxor: Po.P
Strumpor: IKEA


Både jag och Donald föll pladask för dessa byxor. Helt underbara, eller hur?

Byxor: Boomerang
Linne: Ullabulla
Kavaj: Zara
Mössa: Ralph Lauren

+  








+ 

=

Ni har sett det förut, och vi gör det igen. Äter tårta och firar egentligen ingenting speciellt. Men varför måste man få sjunga lamåloleva och blåsa ut ljusen bara en gång per år? Blir inte det lite trist och lång väntan? Jo jag vet, den som väntar på nåt gott... Men eftersom vi i denna lilla familj inte har så stort tålamod har vi fest utan anledning ibland. Som igår.

Jag slängde ihop min första tårta helt utan assistans från varken mamma eller mormor. Gick lätt som en plätt och mycket uppskattat! Kan även rekomenderas till frukost.

För några månader sedan gick Adriano och jag förbi en skyltfönster där en tröja med detta tryck hängde. Han märkte den direkt och ropade knee, knee (Adris smeknamn för tåg, härstammar från spanskans tren). Inte förrän då hade han uttryckt en önskan om ett specifikt klädesplagg och då måste vi såklart ta hänsyn till hans önskan. Det var inte billig tröja han hittade utan av märke Molo, ett danskt barnklädesmärke.

Nu, tre månader senare när butiken satt ner Molo-plaggen till 50% har vi inhandlat denna fina bodysuit Molo trains till det förträffliga priset av 189,50 :-. Som hittat!