Fru Rosenquist
Underbart vackra Charlotte strålade som aldrig förr när hon igår bytte titel till Fru. Tjejgänget grät ikapp i kyrkan redan innan hon kommit halvvägs till altaret. Inte utan att man blir lite giftassugen själv. Vaxholm bjöd på fantastisk septembervärme och bröllopet kunde inte ha varit finare!
Carlo passade på att även fylla år igår, hela 31 år. I år lyckas vi vara tillsammans på bådas födelsedagar, första gången ever. 
Nästan först
Nästan först var jag allt, och visst var det en tävling. Vinnaren av tjejmilen för femte gången heter isabellah Andersson och startade ca 1m till höger om mig i lördags, se mörka tjejen med kort hår till höger på kortet. Mäktigt att vara längst fram vid starten när alla duktiga tjejer drar iväg i en rasande fart!
Första km gick på 4.22 och jag har hög på endorfiner som aldrig förr. Otroligt nog höll jag ut i värmen och persade på 49.04. Målet var sin 52 min så jag får nog omvärdera min självbild lite. Sällan har jag vägt så mycket som nu när jag springer men är inte skadad alls, hel och frisk. Lycka över att ha tid med ett milpass gör att jag drar på till max. Eloge till Gabriela som fick barn i juni och knep milen på 56min, helt otroligt av att ha löptränat i bara något vecka. Man kan om man vill ( och är hel).
Roadtrip i Sverige
Även på sommaren kör vi roadtrip i Sverige. Efter två grymma veckor i Luleå har vi solat på smitingen i Härnösand, haft Gyllene Tider i Örnsköldsvik, ätit renskavsgryta i Finnboda, hälsat på favoritfröken Sandra på Adris gamla förskola Kottebo i Linköping, slafsat i oss kebab på kebabbaren, glass på Bosses glassbar samt kört igenom skyfall på E4an.
Vi fick äran att vara barnvakt åt finaste Edith i helgen då päronen var på bröllop. Två barn är ju så mycket roligare än ett, slår aldrig fel bortsett från kl 01-07 på natten när de båda leker vindsnurrori sängen. Carlo flyttade till Sverige för en vecka sedan nu och blev ganska direkt inslängd i familjelivet. Är så skönt att slippa Skypa, Whatsapp och allt längtande. Nu njuter vi bara och planerar och planerar allt framöver.
Båten till jobbet
Tar båten till jobbet idag. Sol och varmt, inte ens en liten jacka. Syster provar livet som trebarnsmamma nu i två dagar när jag springer på konferens.
Tackarrrrrrr!
Äntligen Gabi
Quickstop över natten i Eskilstuna innan bilen går vidare söderut. 5,5h i bilen idag utan stopp gick kanon. Bra musik, cruisecontrol och perfekt bilväder. Gårdagsnattens sovbrist försvann med hjälp av lite dubbeldaim efter att ha grundat med hembakad daimtårta till frukost. Kanske hur god som helst!
Mord i Härnösand igår och polisingripande i Sundsvall när jag åkte igenom där. Vad händer egentligen?
Nästan vår
Snön har säkert minskat med en halvmeter senast två veckorna. Snart vår...
Knep
Finns olika sätt att såväl hålla sig vaken på jobbet en tung vecka. En chokladkaka som denna tar i genomsnitt slut på 2min med en effekt om 24min lycka och effektivitet.
Hemma
Hemma på svensk mark igen. Skönt att alla förstår mig och att jag förstår vad folk säger. Samtidigt är det väldans tyst här, nu sover visserligen Adri men ändå.
Med tre timmars total sömn i bagaget är jag ändå inte trött. Vägrar tro att det har med mitt dagens gedigna kaffedrickande utan nånting helt annat. Bara att börja räkna ner till nästa gång...
Vi var oslagbara
Hoppsan!
Italien, igen, svårt att motstå.
Man är ju bara ung några gånger och gammal nog för att veta att 40 dagars lidande vore hemskt lång tid. Jobbdatorn får dock följa med denna gång och ser fram emot effektivt internetcaféarbete. Dessutom ser det ut att bli +19 och sol på söndag för solbrännans skull. Vem sa att man skulle vara ensam över påsk?
Gracious
Gracious goes the ghost of you
And I will never forget the plans and the
Silhouettes you drew here and
Gracious goes the ghost of you
My dear
And I will never forget the plans and the
Silhouettes you drew here and
Gracious goes the ghost of you
My dear
Väntar med spänning
Om exakt 18 timmar smäller det. Lika bra att erkänna, jag ger upp.
För nästan precis 8 år sedan lärde jag känna en kille i Linköping. Latinoradarn trodde att han var spansk men det visade sig vara en italienare. Vi dejtade i två månader tills det var dags att bege oss iväg till andra länder, både han och jag.
Åtta år senare, för 1,5 månad sedan ses vi igen, bara sådär. Allt var som förut fast ändå så mycket bättre. Imorrn kommer han hit och ett "tänk om" ska appliceras i verkligheten.
Mitt beteende att ta stora risker och försätta mig i lite extra komplicerade situationer kommer nog aldrig någonsin att ändras, det sitter i ryggmärgen. Samtidigt är det detta som har tagit mig hit där jag är idag, nöjd med livet precis som jag vill leva det (med utrymme för mindre detaljjusteringar). Men.... kanske är gräset grönare på andra sidan detta fina hollywoodgräs som jag så omsorgsfullt byggt upp ett vackert staket kring...?
Mitt beteende att ta stora risker och försätta mig i lite extra komplicerade situationer kommer nog aldrig någonsin att ändras, det sitter i ryggmärgen. Samtidigt är det detta som har tagit mig hit där jag är idag, nöjd med livet precis som jag vill leva det (med utrymme för mindre detaljjusteringar). Men.... kanske är gräset grönare på andra sidan detta fina hollywoodgräs som jag så omsorgsfullt byggt upp ett vackert staket kring...?
Ledig helg
I hehlgen är jag helt ledig.
Helt ledig från alla möjliga måsten. Helgen är nämligen reserverad för Adriano, vilket innebär att den obligatoriska storstädningen, storkoken, tvångssovmorgon samt extrajobb försvinner.
Firade genom att spontant gå över till Sari & Eddie på kvällskvisten för att umgås & titta på gladiatorerna. Som vanligt slutar det med att mammorna tittar på film/ leker medan kidsen gör annat de finner mer underhållande.
Så glad över att jag äntligen efter 1,5 år här lyckats hitta en trygghet både på hemmaplan och på jobbet samt att separera tiderna åt, där det sistnämnda nog är det viktigaste. Att dagar är toksmockade med möten och endast 10min kort rast på hela dagen är för närvarande skitkul och utmanande, hur galet det än må låta. Sen skadar det inte att man lyckats lära känna ett antal vettiga männsikor i stan som man nu tillåter sig tid att umgås med.
Så glad över att jag äntligen efter 1,5 år här lyckats hitta en trygghet både på hemmaplan och på jobbet samt att separera tiderna åt, där det sistnämnda nog är det viktigaste. Att dagar är toksmockade med möten och endast 10min kort rast på hela dagen är för närvarande skitkul och utmanande, hur galet det än må låta. Sen skadar det inte att man lyckats lära känna ett antal vettiga männsikor i stan som man nu tillåter sig tid att umgås med.
Tid att tänka
Det är mycket som händer nu och livet går i 120. Fullt på jobbet och proppfulla men extremt roliga eftermiddagar och helger. Fick barnvakt och tog en sen kvällsrunda trots att jag helst av allt bara ville gå och sova. Kom ut med reflexvästen och joggingskorna strax efter 21.30...!
Lätta 6km runt på belysta gator och tid att tänka igenom saker. Nu löste jag visserligen itne några världsproblem under min lilla halvtimme men lyckades iallafall lugna mina tankar något.
Imorrn väntar e sjukt rolig och intressant dag med möten heeela dagen och aktiviteter med Adri på det. Däckar jag inte typ sekunden efter vi kommer hem så är det ett under.
Lakrits
Godis, för ovanlighetens skull, bara sådär. På en onsdag dessutom.
Bryter regler
Ikväll bryter jag regeln för andra gången sedan andra veckan i januar, jobbahemma regeln. Viktig dag imorrn och allt som kan gå bra ska få göra det. Dessutom varjag tvungen att vara ledig några timmar igår för att köra hem nya bilen från Stockholm.
Känns helt underbart att vara med bil. Inte den där starka, tillfälliga euforiska känslan men en enorm trygghet, lättnad och lugn. Har funderat fram och tillbaka i säkert ett år nu men nu lockade friheten tillräckligt mycket. Hur ska jag annars ta mig ut till stackars gravida Åsa ute i Brunne eller dra på spontanhelg till Gabi? Långhelg till Göteborg kombinerat med Ullaredstrip? Åka upp till Lappland och dreggla över Lapporten? Bila till Italien i sommar? Åka till slalombacken? Möjligheterna är nu oääändliga bortsett från att jag nu ska hålla mig på bilavstånd till överallt jag åker. Shopstopp på utlandsresor nu ett tag.
Världens bästa Elisabeth (Adri har redan döpt henne) är utrustad med guds gåva till människan: Dieselvärmare. Får jag sparken från jobbet och blir hemlös kan vi alltid bo i en varm bil, känns betryggande att veta.
Sömnbrist
Det här med sömn är tydligen inte riktigt min grej. Mellan 3-6 timmars sömn/natt vare vardag i 3 veckor nu börjar bli smått outhärdligt. Så varför? Jo, det är ju så förskräckligt uttråkande att sova medan verkligheten är mycket mer underhållande. Balans? Tja, kanske det. Nu kör vi på en bra natt/vecka-metoden så länge verkligheten bjuder på lyckorus.
Just det. KAFFE är min nya bästa vän, gärna fem koppar om dagen dränkt i såväl mjölk som sockerbitar.
Måndagsrutin
Varje morgon mellan förskolan och jobbet kollar jag jobbmejlen. Måndagarna är speciella då jag då noggrant försöker suga in budskapet från Olof Röhlanders "Veckans peptalk". Ibland förgyller det en hel dag, ibland räcker det bara till en timme. Dags för veckans nu.
LAdda
Verklighetskoll
Kvällslöpning i minus 5 idag. Kallt men underbart, känslan av frihet att kunna springa runt på belysta gator om kvällen.
Efter löpningen blev jag fast framför teven med ett program om kvinnor i Pakistan vars män/ familjer kastat syra på dem, främst i deras ansikten. Mitt i detta fanns en trevlig läkare som sökte dessa kvinnor för att operera dem så pass att de skulle våga visa sig ute bland folk igen. Å jag klagar på övertid å nån liten valk som väller över. Dags att se till det man har istället.
Snart Italien. Helt sjukt kul.
Dagens milstolpe
Milstolpe idag.
Sträcka: 10,44 km
Tempo: 5:45 min/km
Lyx är att ha en pappa som trots möten och extrem trötthet finner glädje i att äta Daim med Adri.
Förra veckan sprang jag 45 km, kanske blir årets mest fullspäckade träningsvecka. Är lycklig över att ha kunnat fåt ill ett pass hittills denna vecka och siktar på första långpasset sedan...New York:
Långpass i Stockholm med Erik.
