Mamá Sarita

Att välja med omsorg.

Idag kör vi all in både på förskolan och jobbet. Glad påsk alla!

Idag var den stoltaste mamman i Sverige.

Det började med att Adri hade tid hos tandläkaren förra veckan som resulterade i återbesök idag då ett hål behöves lagas. De tre gånger vi har varit där tidigare har alla varit positiva upplevelser, varvid vi gjorde tjolagaloppsteg till bilen idag efter förskolan på väg till tandläkaren.

Väl framme studsar Adri upp i stolen och börjar att gapa. De som jobbade på
Folktandvården Härnösand var även otroligt duktiga med att få honom att förstå vad som hände och få vara med och känna på alla knepiga instrument. Adri skrattade sig igenom besöket och tanden var lagad på 10min. Jag sprack av stolthet och lättnad samtidigt som personalen såklart var impad. Kan man vara annat av ett helt perfekt barn?

Är svårt att hitta något att klaga på när man åker tåg mellan Stockholm och Härnösand. Jag tillhör dessutom den lilla skara som extremt sällan råkar ut för förseningar trots en drös tågresor varje år. Är detta inte bara helt underbart vackert?

Edith är bra underhållande, klädrace med tre lager kläder och dubbla hattar.

Shopping med mummy även idag.

Helgen spenderas bland annat genom att mysa med systerdöttrarna Beata och Edith. Otroligt att kunna bära runt på en nyfödd på endast en arm och väckas av Ediths pratgladhet 5.28.

Säg att man skulle kunna välja mellan italienska alperna och snötäckta Härnösand som väntar bakom gardinen på morgonen, rent hypotetiskt?

När vi kom hem idag började Adri genast plocka fram kastruller och allt vad som behövdes för att laga soppa. "Adrikniven" togs fram och fint och säkert hackade han i såväl banan som gurka, sallad och potatis.

När soppan väl var klar efter en halvtimme serverades jag en liten skål av denna "vuxensoppa". Nom-nom!

Turné till Alnö igår. Ofantligt vacker vinterdag och såg stället där jag växte upp med nya ögon. Till min förskräckelse hade lekplatsen bakom vårt hus tagits bort men annars var det mesta som förut. Konstigt nog känns Sundsvall inte alls som min stad men så fort vi rullade över Alnöbron och in på ekvägen var jag som hemma.

En fördel med att bo nära en pappa som är storsamlare är att man har första tjing om man hittar nåt kul i förrådet. Vår 38 år gamla TV har fått ny plats bland alla rostiga gamla burkar. Passar prima enligt mig själv.

Äntligen skiner solen in på morgonen och vi får vakna till ljuset igen. Lyxar till med färskpressad apelsinjuice då vi har tid för långfrukost idag. Far sov över vilket gjorde att Adri skuttade upp av glädje redan kl 6. Idag kan inte bli annat än jättebra!

Grym dag på jobbet när massa saker som fått vänta blivit gjorda. Effektivare än vad jag varit senaste månaden blir jag inte. Idag älskar jag budget oavsett år!

Helgens inplanerade vilotid denna helg fick ge vika för mer underhållande aktiviteter. Åsa och jag har gjort vårt bästa för att sänka bilens milkostnad och utnyttja den till max, vilket jag tycker vi lyckades rätt bra med. Spjälsäng till hennes kommande Kerstin och ny bokhylla till Adri, bland annat.

Alla kvinnor till ära bjöd en manlig kollega oss på choklad på jobbet idag. Inte nog med det väntade en blombukett utanför dörren när jag kom hem från någon som kanske kommer visa sig vara alldeles, alldeles underbar...

Den extrema tröttheten har kommit åter denna vecka efter ett drygt års frånvaro. Dagarna funkar kanon fram till jag hämtar Adri och andas ut, då jag nästan somnar ståendes fram till jag får räcka i säng. Varje eftermiddag i fem dagar nu..! Undrar vad jag gör annorlunda nu jämfört med tidigare men ser bara små skillnader. Kan det vara att jag inte promenerar en halvtimme per dag utan tar bilen? Eller är det en väl inarbetad sömnbrist under en längre tid som slagit igenom? Fattar kroppen att jag måste ha energi nästa vecka och istället försöker tvinga mig till vila nu?

Kaffe funkar inte längre. Två koppar extra på eftermiddagen ger noll komma noll effekt. Socker värdelöst. Kanske skulle 10 timmars sömn få effekt? Shopping, kanske ny servis till köket tar bort problemet?

De senaste dagarna har Adriano pratat om farfar Yngve som gick bort för snart 1,5 år sedan. Han vill att jag sjunger farfars favoritpsalmer och önskar att han hade fått vara med när han dog. Undrar även hur han ser ut nu, varför vi nu på morgonkvisten målat lite. Varje litet hjärta i farfars representerar att någon tänker på honom precis just nu.

Håller smått på att gå i taket nu av all denna långa väntan. Kan inte nästa helg ta och komma nu bara? Hoppa över några dagar och låt det vara torsdag nästa vecka istället.

Vad som sedan händer nästa helg är oklart. Sjukt kul vilket fall som helst.

Njuter av att se duktiga "vanliga" människor laga god mat som man kan avnjuta med ögat. Ännu helt slut från gårdagens slalommarathon så håller mig till soffan ikväll.

Idag är livet på topp. Väckas av världens bästa kille till en av årets finaste dagar.

Dagens.