Mamá Sarita

Varför är det så lätt att ta vissa beslut och så svårt med andra. De senaste dagarna har jag pendlat mellan "det gör mig absolut ingenting att jag får en DNS i årets sthlm maraton, det kommer fler chanser och är bättre att läka ut benet först" och "skit i benet och det sunda förnuftet, det är detta jag tränat för och måste chansa!".

Just nu är jag...någonstans i mitten. Löparkläderna är packade och jag har fått läkarintyg på min skada som avrådde mig från att starta. Men vad vet han om löpning och marathonmål..? Kanske mycket, kanske inget. Usch vilken beslutsångest. Fick mitt första lopp-pirr-i-magen idag och längtade då till startlinjen. Ne, inte så säker längre när förkylningen inte släpper. Stort beslut detta, månadens i-landsproblem.