Sliten men glad

Sedan några dagar tillbaka har jag varit tvungen att äta som ett halvt monster. Magen skriker efter mat redan två timmar efter jag har ätit vilket påminner om veckan efter Stockholm marathon då kroppen bad om massor av mat i en vecka efter loppet. Eftersom jag hade laddat dagarna innan och ätit i rpincip hela tiden så var jag, precis som nu, less på att äta. Kanske tog förra helgens långpass den sista energin jag hade kvar från Portugal?

Testade att springa lugna 5km i måndags och det gick sådär. Benhinnorna är uppenbarligen överansträngda, knäna och hälsporren likaså. Men vad gör det - idag blir det intervaller a la Mårten Klingbergs 30+30 med min löparkompis. Vila gör jag i sommar, nu gäller det att toppa formen inför maran. Och vem kan motså vårsolen...?

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0