Mera terapi

När min syster Frida ringde mig häromdagen sa hon att jag alltid var upptagen med något när hon ringer mig, och visst stämmer det. Jag har inte tid att sitta still och det finns alltid saker att göra. Jag är inte den typen som kan koppla av med en bra bok eller för den sakens skulle titta på TV i en timme i sträck utan att försöka göra andra saker samtidigt. Var kommer denna känsla av rastlöshet och oförmåga att slappna av, kommer den automatiskt med föräldraskapet? Eller med att vara egenföretagare och jobba hemifrån så jag aldrig kan gå ifrån jobbet?

Igår slog det mig att löpningen är min avkoppling, den tiden på dagen som jag faktiskt har tid över till att tänka igenom saker. Det är mycket som händer nu och löprundan liksom veckan blev rätt tuff känslomässigt med ett humör som åker bergochdalbana. Adrianos trotsiga humör hjälper inte och ibland känner jag mig som världens sämsta mamma när klockan bara är 8.15 och jag har redan skrikit på honom. Ibland vore det faktiskt kul med lite stöd men jag inser mer och mer att det bara är jag nu. Regel 1: Räkna aldrig med någon annan än dig själv.

Lättdistans tisdag i -3.

Tid: 44:03min
Distans: 8.18km
Tempo: 5:23min/km
Puls: 163

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0