Halvmaran långt långt borta

Idag slog tanken mig att om man kanske skulle skippa att springa halvmaran i Stockholm på lördag? Genast kände det mycket bättre...MEN jag inser att jag måste starta. Kan inte banga. Får ta det som en träningspass om inte annat.

Fortfarande ont i benhinnorna i vänster ben sedan tjejmilen. Beslutet att springa i mina gamla numera odämpade joggingskor skor var kanske inte det bästa.. Har varit upptagen dagtid både igår och idag och kan inte heller ge mig ut med joggingvagnen på eftermiddagen när jag är ensam med Adriano. Somnar han på eftermiddagen är han vaken till midnatt och en riktigt ond cirkel startas. Inte springit på fyra dagar alltså. Illa Sara, illa.

Som sagt, får ta halvmaran som en träningspass. Känner att jag inte har orken eller kanske inte heller formen för att slå 1,53tim från förra året, iallafall inte komma under 1,50tim som jag innan tänkt. Äsch, spela roll. Finns viktigare saker här i livet.






Som min älskling. Åsså mina nya myskläder från tjejmilens mässa.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0