Mamá Sarita

Vilken känsla över att öppna brevet där startbeviset ligger. Pirrar i magen, nästan så man blir lite skakig när man bläddrar igenom tidningar och annonser. Tänk, tänk, tänk att lilla stora jag ska var skitbra nog att ta mig igenom alla de 42195 metrerna! Kollektiv start vilket innebär att Cissi och jag kan, om vi vill, springa nära varandra för pepp. Jag ser mig själv fälla tårar av glädje när jag springer i på stadion och ler. Snart blir jag frisk, då j--lar.